Reaktioner på "Redaktör'n tänker till på bluesscenen i stan.
Del 2: Vad är 'Made in USA' värt för oss?" 2010-12-02
Inlägg i den öppna debatten: Bluesscenen i Göteborg
Följ debatten från allra första början här!
Göteborgs Bluesförenings styrelse (genom Bengt-Ove Göthlin, ordförande)    2010-12-08
Hej!

Det är bra, Christer, att du tar upp flera av de frågor som vi diskuterar ofta i Göteborgs Bluesförenings (GBF) styrelse. Hoppas att bluespubliken blir mer medveten och medverkar i debatten.

Vad vill våra medlemmar och andra bluesintresserade skall ske med bluesens framtid i Göteborg?

Vi har över 400 medlemmar, men varför kommer de inte då GBF har arrangemang (hälften borde kanske ha tid/lust)?
Vi har kallat till medlemsträffar, den senaste var i oktober med 1(!) besökande medlem (ointressant?).

GBF vill ha en dialog med medlemmarna och andra intressenter, så att GBF kan få idéer och stöd för vad den skall inrikta sig på i framtiden.

Vi, som jobbar i Bluesföreningens styrelse tycker att vi har försökt att locka publik och sprida bluesen genom olika typer av aktiviteter såsom:

- Locka yngre publik genom att tillsammans med KY-akademin bjuda på gratis musik utanför universitet och högskolor (våren 2010). Varvid vi även beslutade att ge rabatter till studerande, vi gav även ut en del fribiljetter mm. Vi hoppades att detta skulle ge en ökning av yngre besökare till Bluespartyt mm, men med facit i hand så gav det inget märkbart resultat.

- Supportera spridning av bluesen till Avenyområdet genom konsert på Trädgår´n och att försöka etablera f.d. Julien/Allegro (krogen vid Götaplatsen) som ett bluestillhåll. Konserten var bra, men antalet besökare var inte tillräckligt för att få det att gå ihop för krögaren (GBF har dock inte lagt ner tanken att försöka igen). Julien/Allegro tröttnade efter c:a 5 speltillfällen då endast ett fåtal besökare kom, ingen lönsamhet alltså.

- Våra återkommande konserter på Musikens Hus (oftast) har vi försökt att variera med allt från etablerade artister till lokala band.

- De mest etablerade artisterna är tyvärr de enda som lockar tillräckligt med publik för att få ekonomin att gå ihop, såsom Sven Z, Roffe W, The Bluesband, Kim Wilson och Magic Slim.

- Spelningar med band som har varit enormt skickliga och uppskattade, av de som var där, men inte tillräckligt kända, har aldrig gått ihop ekonomiskt t.ex Kid Ramos, BB & the Blues Shacks, Duke Robillard, Erja Lyytinen, Big Joe Louis och många flera. Vid flera av dessa tillfällen har GBF varit medvetna om att det inte kommer att gå ihop ekonomiskt, men ändå velat bjuda på bra musik och har haft den ekonomi som fordras för att göra så. GBF har dock hoppats på att det skall sprida sig att när vi tar hit en artist så blir det ett bra evenemang. Vi vill ge kvalitet och tar inte hit någon vi inte tror på.

- Rent lokala band har vi också haft, men alltid med för få besökare. Det finns ett undantag och det är den traditionella spelningen Trettonhelgsbluesen, som alltid har gått ihop (oavsett vilka band vi har).

- GBF har även provat med att ha spelningar på andra ställen än Musiken Hus. Erfarenheten av dessa är att Villa Belparc fungerar ypperligt vid medlemsfester och för spelningar då det har varit på den ljusa tiden på året. Då det blivit för mörkt drar sig publiken att komma dit. Försök med lokala band till Bellmansgatan (gamla Bellmans salonger) gav inte den publiktillströmning, som önskats.

- Våra spelningar Blues i Hängmattan varannan onsdag där vi låter lokala, gärna rätt nyetablerade band få chansen att visa upp sitt kunnande. Dessa är alltid gratis för publiken och väldigt uppskattade.

- GBF har varit aktiva vid uppstart av Blues Jam GBG på Jazzå, vilket blivit en succé.

- GBF startade upp bluesen på Galliano, vilket fortfarande pågår i deras egen regi.

- GBF försöker att hitta nya ställen hela tiden som alternativ för Musikens Hus, vilket är för dyrt vid mindre arrangemang (en lokal med plats för c:a 200 åhörare önskas).

- GBF försöker att få krögare intresserade av att erbjuda blues till sina gäster och är då beredda att hjälpa dem att komma igång.

Vi i GBF vet inte vad vi kan göra mer, men om det finns idéer så välkomnas de.

Är det så att publiken har blivit bortskämd med gratis blues i så många år att den nu inte accepterar att betala för att lyssna på någon musik om det inte är en artist utöver det vanliga?

De flesta krögarna anser att de inte ser någon ekonomi i att betala ett band några tusenlappar för musik då de inte tror att det kommer att ge en ökad försäljning som överträffar deras kostnader. Det fordras att vi hittar en krögare som vurmar för musiken för att vi skall kunna få en ny musikscen. Om någon vet en sådan så hör av Er.

En sak som förbryllar är att det är ytterst sällsynt att musikerna själva går och lyssnar på blues. Vill de bara ha spelningar, men inte vara publik? Ska GBF bara ordna gig för dem, men inte själva vara medlemmar? Av c:a 500 aktiva amatörmusiker inom bluesen i stan så är det en förvånansvärt liten andel som kommer för att lyssna och/eller är medlemmar i Bluesföreningen.

Kostnaderna för att arrangera Göteborg Blues Party och andra arrangemang har ökat de senaste åren, men intäkterna har minskat betydligt, vilket har medfört att de flesta av arrangemangen inte går ihop. Som tur är så har GBF sedan länge en god ekonomi (tack vare medlemsavgifterna), men den reduceras snabbt för varje arrangemang, som inte ger något tillskott i kassan.

En fråga som är aktuell är om GBF kommer att våga ta den risk som det innebär med att arrangera ett Göteborg Blues Party även 2011 (vi i styrelsen är personligen ersättningsskyldiga vid en förlust om det går snett). GBF skulle behöva några starka sponsorer, som kan gå in och ta en del kostnader, hjälp skulle behövas för att hitta några sådana.

Detta är ett litet inlägg i debatten från Göteborgs Bluesförening.

Vid pennan
Bengt-Ove Göthlin
Janne 'Kvarnis' Kvarnström     2010-12-05
Tycker att dina genomlysningar av blueslivet i den Stora Hamnstaden Göteborg har varit lysande. Och välbehövliga... Skulle, om jag finge bestämma, se någon form av Bluesseminarium i stan för att följa upp vad som dryftats här. Någon enklare form av marknadsundersökning, kanske bland medlemmarna i GBF skulle varit ett bra underlag i de sammanhangen, eller?

Annars var gårdagen ett strålande exempel på vad som kan erbjudas när Bluesmaskineriet funkar som det ska. Först några timmar på Jazzå i jammets tecken, mycket folk, bra stämning och en massa bra musik. Sista låten lyfter taket och folk dansar, ett jävla ös rent ut sagt. Och alldeles för högt tyvärr, ständiga huvudvärken på vissa av stans krogar... Sitter själv bakom kaggarna så jag är helt klart skyldig. Men inte så lätt att håll igen när Jörgen "Ray Charles" Hansson driver på bakom pianot. Att snubben är blind gör inte det hela mindre imponerande direkt... Bara en av alla nya musikanter som dykt upp upp på jammet den här hösten. Så någon sluten kompiskrets är det absolut inte tal om, alla är välkomna som bidrar till trevlig stämning och gott sväng!

Sen in i en bil för knalltransport upp till Musikens Hus, hade pga av en envis förkylning tänkt åka hem o lägga mig men karaktärsvag som jag är blir det ännu mer av Bluesbakterien istället. Och den varar länge verkar det som! Musikens Hus visar upp sig från sin allra gulligaste sida, möts av en tjej i baren med Heeej!! och ett strålande leende. Personalen är på topp ikväll och allt flyter på, inget tjafs om öl som inte får tas hit eller dit. Fortsätt nu så!!

Lange, Olsson mfl i Bluesland bjuder på en av de bättre spelningarna i källaren de senaste åren, måste vara ett av de vassare banden just nu. Dom önskar jag allt gott i framtiden, ett jävulusiskt sväng tidvis. Ett svettigt, fullpackat Café dansar loss till ett band som fick många nya fans i går, jag lovar...

Muddy Waters, förlåt Mud Morganfield, har lockat en stor publik med sina klockrena tolkningar av Farsans musik. Och det är riktigt bra, lyfter rejält i andra set. Dom hörde väl groovet från källaren och blev inspirerade. En kanonkväll, stort tack till GBF för ett fint arrangemanag. Roffe W om ett par veckor, ska bli sköj...

Vad som lockar eller inte lockar publiken är alltså den berömda frågan, jag har inte facit men är tacksam för genomlysningen som du och Göran har gjort. Tror som sagt att det finns intresse för att dryfta dessa frågor i ett större sammanhang. Gothenburg Blues Convent 2011 nån gång i vår?? Bara en tanke...

Ha det gött!
Janne "Kvarnis" Kvarnström

Göran Larsson     2010-12-03
Återigen en bra krönika! Jag fick känslan av att din poäng denna vecka är "då det finns bra blues varför kommer den inte hit"?

En förklaring till det begränsade och något strömlinjeformade utbudet av blues kan bero på att en artist skall passera igenom ett strängt filter av svenska "super-kategorisering". Vi har en besvärlig tendens, att i Sverige i stort, lägga in och behålla saker och ting i speciella fack och låta dom vara kvar där. Detta blir ju absolut ett problem för de artister som kan drar sin inspiration från bluesen men även hämtar inspiration från andra musikformer. Gör artisten ett bra jobb och hittar ett sound som är unikt - då är det inte längre blues MEN det kanske är fantastiskt bra. Många av mina favoriter idag ligger just i denna fållan - Ben Harper, Corey Harris, Gov't Mule, Derek Trucks Band, Keb Mo, Susan Tedeschi, Sonny Landreth, Buddy Miller osv.

Flertalet av dessa artister drar naturligtvis ganska mycket folk men om man tittar på deras turneplaner så dyker dom upp på alla typer av festivalevenemang. T.ex. så headlinade Gov't Mule en mindre bluesfestival i Gdynia, Polen, i somras.

"Det där är inte blues!" Musik är kommunikation och de flesta musiker kan kommunicera med varandra nästan oavsett vilken "disciplin" man är upplärd inom. Om vi inte försöker att utveckla vårt språk så kommer det att dö. Detta gäller nog även bluesen. Om det inte ges utrymme att ta in nya intryck så avstannar utveckling och avstannar utvecklingen så handlar det om förvaltning och konservering. Levande musik är inget museiföremål utan den måste få näring för att frodas.

Vart jag egentligen vill komma är att den mer "traditionella formen" av blues inte är, eller kan stå fri, från det som händer omkring eftersom det är en kedja av utbyten. Jag menar inte att den som ägnar sitt musicerande åt att helt och hållet planka BB King inte kan göra det MEN det är inte mer eller mindre rätt än den som bara drar lite inspiration från bluesen i allmänhet. Har man en öppen inställning så kommer all musik och musikutövande, oavsett vilken nivå och form, att dra nytta av detta. Det blir ju en fråga om öppet kontra slutet sinne och då kommer det öppna sinnet alltid att segra.

Berika istället för att begränsa.

Bara en tanke

//Göran - lyssnandes på "Fistful of Mercy"