Visst är det tragiskt att scenerna försvinner en efter en, men med hängiven publik, och band som brinner, så hade det kunnat lösas.

Som det nu är så ser man samma musiker i olika band/konstellationer, vilket gör att originella band med framtoning inte existerar (lätt överdrift). Men visst blir man lite trött på att se samma ansikten pussla ihop ett band och spela blues.

Välspelat för det är bra musiker, men ack så standard.

Bluesföreningen har väl också skuld i det hela. Sist på Musikens Hus, Clas Yngström, otroligt bra... men var var publiken, hur marknadsförde föreningen denna kväll?

Och om man ser sammansättningen på band nu till bluesfestivalen, så hoppar man ju inte högt precis…

Gnälligt? Ja, kanske. Blues är ett sätt att leva, ett sätt att umgås över åldersgränser, sociala gränser, det är det värt att gnälla lite för.

Naturligtvis går det att skaffa en bra bluesscen …men då måste
1) publiken ställa upp
2) banden vara genuina
3) bluesföreningen aktivera sig.