En
P.A.W.S. CD-recension The
Instigators: "Volume Two" FLEX-A-TONE RECORDS - FLEX 102 (1999)
Göran Svenningsson, gitarrist deluxe från Göteborg, levererar
sin platta nummer två med Instigators efter "Rock 'n' Bowl" från
'96, båda på egen etikett. Besättningen har bytts gradvis
sen sist: Stefan Dafgård (en gång en Dominator) övertygar
på både sång och munspel, ståbasfantomen Magnus
Lanshammar har flyttat ned till Göteborg från Uppsala, och
Erik Qvick (mästerlig trummis med Lasse Liten Blues Band) sitter
trygg bakom sina Premier.42 minuter och inga longörer, inga tomma stilövningar. Stefans Boogie O.D. exploderar direkt ut ur de stackars högtalarna, distade gitarrackord driver på skoningslöst - och där skrek nån till! Erik & Magnus går som tåget: det gör de plattan igenom. What's On Your Mind (Stefan) bryter av med lap steel & baritone guitar och så här kunde det låtit om Kim Wilson & Jimmie Vaughan spelat Louisianapop på nåt partaj. Görans reverbgitarr haglar kromblanka fraser och nioackord i Sometimes (Don Robey), Stefan sjunger ut sin soul och låten slutar med ett olycksbådande feedbackwhoosh - som om den kunde tagit fart igen. (Don't You Want) A Man Like Me (Göran) mullrar på med bulldozerslide. Tror inte den kvinnan vågar säga emot... Stefan griper mej totalt med sitt vemod i Cool Disposition (Sonny Boy Williamson): Röst och munspel vibrerar suggestivt, gitarren ringer på feedbackens gräns, Eriks vispar tickar på och basen pulserar evigt. Klass! Förödande final med rifftyngda Running Shoes (Bonner). Stones spelar Diddley 1999 - och Görans sång är TUFF! Den här plattan tycker jag är en oslipad diamant, och den blir inte sämre av Görans omslag - inte alltid så kul på bluesplattor annars. Men nåt negativt då? Ja - gärna fler egna låtar (men det tycker jag alltid). Christer Kolla våra egna sidor om The Instigators |