 Janne 'Kvarnis' Kvarnström i New York maj 2008, del 1 (av 3) YELLOWJACKETS: tor 1/5 2008 Blue Note Jazzclub, New York Russel Ferrante keyboard, Bob Mintzer sax, Jimmy Haslip bas, Marcus Baylor trummor |
|
 |
Viker andra
kvällen i New York åt ett besök på legendariska
jazzklubben Blue Note nere i ”The Village”. Är uppe
i varv och förväntansfulla efter en solig dag på utvalda
delar Manhattan som har fantastiskt mycket att erbjuda besökaren.
En kulturmix från hela världen som får vissa delar
av stan att koka. Just området i och kring Greenwich Village
är grymt fräckt, här kan man tillbringa hur mycket
tid som helst, men det finns massor av andra pärlor. Skall man
ta sig någonstans på Manhattan så tar man en taxi,
finns miljarders miljarder av dessa gulmålade fordon, vi får
väl se hur länge det systemet funkar, klimatfrågan
börjar att uppmärksammas även här… Skall du gå ut i New York, särskilt på de lite mer populära jazzklubbarna, kan det var bra att lite koll på upplägget. Betala och boka bord och biljett på nätet, kom i tid och gå ut när personalen säger till er för femte gången, det gjorde vi och det funkade bra! Bli inte för full utan fokusera på att vara ”cool cat” istället… Du behöver inte äta men det finns alltid en ”minimi avgift” att spendera, oftast tio dollars. Här kör banden väldigt sällan bara ett set utan kanske tre och då blir det ”ut med de gamla gästerna och in med de nya”. Disney kan tyckas men hyrorna på Manhattan är ”lite högre” än Linne´s ! Tack och lov är priserna på mat, dryck och inträde klart uthärdliga nu när dollars inte kostar skjortor… |
|
Har rätt dålig koll på Yellowjackets,
vet att de gjort en kanon platta med Mike Stern men inte så
mycket mer, kamraten har övertalat mig… ”Gruppen
bildades 1981 ur ruinerna från RnB-bandet The Robben Ford
Group av Robben Ford (gitarr), Russell Ferrante (keyboard), Jimmy
Haslip (bas) och Ricky Lawson (trummor).” citat från
Wikipedia. Jazzfusion som i kväll får en rätt kraftig
kantring åt jazz med klara bopinfluenser, precis vad jag gillar!
Vi sitter och njuter av samspelet mellan bas och trummor, har förresten
ett bra Yamaha-set till salu om nån är intresserad…
Nä detta är musik i högsta divisionen, har hört
att de kommer till Stockholm Jazzfestival med Mike Stern, say no
more. Don`t
miss them next time!! |
|
| Kvarnis i New York del 2 (av 3) | |
| MARC
HAMZA & JR MACK: fredag 2/5 2008 på Terra
Blues, New York Marc Hamsa sång och dragspel, Jr Mack sång och akustisk gitarr Tredje dagen i denna underbara stad får vi betat av några ”måsten” för den seriöse turisten, Grand Central Station och Museum Of Modern Art. Det renoveras friskt på Grand Central, men den är väl värd ett besök om man är svag för tidig 1900-tals arkitektur. En otroligt vacker tågstation, nästan som en katedral. En plats för möte, shopping, en bit mat eller bara ett besök, som det står i guiden... Det var när ångloken fasades ut mot eldrivna dito som detta mästerverk i kalksten byggdes, du har säkert sett den i amerikanska filmer, flera berömda scener är filmade här. MoMA bjuder besökaren på höjdpunkterna inom modern konst, synd bara att fotografiavdelningen är stängd för renovering, där finns en av världens finaste samling av fotografica. Sen strövar vi omkring på Upper Midtown, plåtar och har det gôtt i största allmänhet. Till hotellet för lite ”uppladdning” inför kvällen, som kommer att gå i bluesens tecken på TERRABLUES, Bleecker Street. |
 |
| Vi
kommer dit strax före nio och kan därmed slinka in utan
entréavgiften på tio dollars, den investerar vi istället
i några kalla öl… Tar ett bord framme vid scenen
och sitter och njuter, så här ska en riktig bluesklubb
se ut! Tegelväggar, stor bar och en massa underbara fotografier
på väggarna. Kanontrevlig personal och ägare, den
ene dessutom en duktig kornettist, som vi ska få erfara under
kvällen. Marc Hamsa är en storvuxen man som hanterar sitt dragspel som en leksak, spelar på en Hammond A-100 i vanliga fall… ”His Hammond is a highly modified A-100 that has a separate channel for the bass pedals, among other things. He supervised the customization at Organ Service Co. of New Jersey with design input from Trek II Products. The bass pedals have their own amp and speaker. His accordion is a handmade Sano that also is stereo.” Citat från Marc´s hemsida, som är väl värd ett besök! Jr Mack är en gudabenådad sångare och gitarrist med gig närapå varenda dag, så funkar det här, musikerna sliter verkligen för sina pengar. Dessa två herrar bjuder på en tidig show som får publiken att trivas, gamla blues-skatter och till sist ett underbart blusmedley som Marc avslutar setet med. En av ägarna har som tradition att alltid spela sista låten med bandet, så även nu, fräckt som bara den… De har fått reda på att vi är från Sverige så det blir lite nordiska klanger på slutet. Helt underbart!! Dessa sköna musikanter är ett bra bevis på att om du har gig i New York då är du bra, konkurrensen är stenhård! Vi som röker frekventerar gatan då och då och varje gång vi kommer ut är det något nytt spektakel på gång; hemlösa som vill sälja teckningar, trollkarlar utklädda till sjörövare och en fruktansvärt högljudd hop av amerikaner som partar som om denna kväll vore den sista. Inte mig emot!! Det är under en av dessa rökpauser som jag och min kamrat blir inviterade att hänga med ett par vackra damer i högklackat. Vi blir vederbörligen smickrade först, men inser efter en stund att damerna ifråga är ”på jobbet”. Under skamsen tystnad och med böjda nackar går vi tillbaka till våra fruar… Det är dags för kvällens huvudnummer nämligen: |
|
|
Don`t
miss them next time!! |
MICHAEL
POWERS FREQUENCY: fredag 2/5 2008 på Terra
Blues, New York Michael Powers, sång och gitarr samt diverse musikanter på bas, trummor, slidegitarr, munspel och sedermera kornett. Den käppförsedde mannen som skall trollbinda oss under några sena timmar drar igång med ett sväng och ett gitarrsound som är bland det bästa jag upplevt på länge. Du har kanske hört honom förresten, han har spelat på Åmål och varit nominerad för ett antal stora bluespriser de senaste två åren. Kolla in hemsidan!! Kanske något för vårt lilla party?? Muddy Waters till Jimi Hendrix och däremellan svängblues som får oss att dansa, så jäkla bra! Han gör det på sitt helt eget vis, det känns att det kommer rätt från hjärtat! Vi pallar två set innan vi tar slut, men gänget ska fortsätta med ett tredje, fattar inte hur de orkar! Viss skillnad mot jazzklubbarna… Avslutningen av setet med Black Magic Woman får taket att lyfta, ett sånt drag! Vi tumlar ut på gatan rätt in i en taxi för en sen färd till hotellet. Billigt och bra som vanligt! Min kamrat med det välsmorda munlädret måste naturligtvis berätta för chaffisen om när vi första kvällen ville åka taxi till Blue Note och chauffören i den bilen prompt körde oss till Bloomingdale´s… Lite komiskt att han senare tyckte att det bästa med New York var att man bara behöver prata sitt hemlands språk, t o m svenska trodde han skulle funka… Tar vägen förbi den lokala Delin som är öppen dygnet runt och får oss några delikata mackor, görs på beställning naturligtvis, och tillhörande bärs att avsluta kvällen med. |
| Kvarnis i New York del 3 (av 3) |
Ben Riley –trummor, Don Sickler –trumpet, arr, Bruce Williams –alt&sopransax, Wayne Escoffery –tenor&sopransax, Jay Brandford –barytonsax, Freddie Bryant –gitarr Cameron Brown – bas
Thelonius Monk´s gamle trummis, Ben Riley, bjuder på bop i lyxklass, fantastiska solister och sköna, lite aviga arr av Don Sickler. Att lira Monk´s låtar utan piano låter lite udda, men det funkar hur bra som helst. Kanske en förutsättning… Att Riley spelade med Monk första gången 1964 är inget man tar miste på. Sofistikerad men ändå tillgänglig storstadsjazz när den är som bäst! Jazz Standard är ett trevligt ställe som man gärna hänger kvar i baren på, väldigt goda öl och enligt damerna goda Martinis! Vi ramlar ut på gatan för att ta en taxi till en av Broadways jazzklubbar, nämligen Smoke Jazz Club, som jag har hört kallas ” the best jazzclub in the world”, vi får väl se… JEREMY
PELT QUARTET: lördag 3/5 på Smoke Jazz Club,
New York
Lite tips från ”coachen”: • Bra hotell till vettigt pris är – Hotel 31, 120 East 31st Street – www.hotel31.com • Granne med hotellet ovan - mysig restaurang med underbara tunna pizzor – Vezzo Thin Crust Pizza – 178 Lexington Avenue, hörnet East 31.st Street • Frukostställe, även detta nästintill hotellet – Café Guy & Gallard – 459 Park Avenue hörnet East 31st Street – hett tips är att dela portionerna på två! • Ett vad vi kände som ett äkta amerikanskt ställe, med galonklädda stolar och bås att sitta i - University Restaurant - korsningen East 12 och University Place – inte så långt från Washington Square Park • Kanonbra Pub i Soho, som du kan skicka vykort/glasunderlägg gratis till nära och kära – Broome Street Bar – 363 W. Broadway hörnet av Broome Street • Helfräckt bluesställe i Greenwich – Terra Blues – 149 Bleecker Street – www.terrablues.com • Jazzklubb, boka bord i förväg – Jazz Standard – 116 east 27th Street – www.jazzstandard.com • Boka även detta ställe i förväg och njut av jazzen – Blue Note – 131 W. 3rd Street www.bluenotejazz.com • ”Bästa jazzklubben i stada” - Smoke – www.smokejazz.com - 2751 Broadway • I Little Village, äldsta delen av Greenwich – Smorgas Chef Village – 283 West 12th Street • - ”-, där sitter du ute och bara njuter och kollar in folk - Riviera Café – 225 W. 4th Street • MoMA – The Museum of Modern Art – 11 W. 53rd Street • SIST, MEN INTE MINST – New York Blues & Jazz Society - www.nybluesandjazz.org Om du gillar musik och storstadsliv och funderar på New York, go for it!! Don`t
miss them next time!! |
Ett
besök i Central Park är ett skönt avbrott ifrån
avenyernas jäkt och hets. Här kan man höra fåglar
och se ekorrar, rätt skrämmande faktiskt! Att jogga runt
sjön är en avkoppling som människorna här gärna
unnar sig, vi nöjer oss att promenera i maklig takt, storögt
stirrandes på allsköns sällskap som befolkar parken
såhär en lördag. Många olika arrangemang så
här en ledig dag i New York…
Ett
coolare ställe får man leta efter, distingerat kanske
man kan säga, 50 sittplatser och en bar som heter duga. Vi
sveper in med hustrun i spetsen och blir till vår förvåning
placerade vid bordet längst framme vid scenen, kanonläge
för oss som vill plåta lite också…