[2010-01-08] ... på den gångna musikveckan Christoffer Johansson, Jim's Combo och Patricia Page & The Prophets @ Musikens Hus 5/1 "Trettonhelgsbluesen har blivit en trevlig tradition" säger Bengt-Ove Göthlin, Göteborgs Bluesförenings ordförande, förnöjt från scenen. Instämmer helt, och en mängd musikdiggare håller med och har envist trotsat Kung Bore och med förväntan i blick kämpat sig genom snön till Musikens Hus. Och visst blir det en bra kväll! Daniel Norgren har fått förhinder och Christoffer Johansson [bild från artistens MySpace] bänkar sig i stället med sina gitarrer i det knôkfulla lilla kaféet. En göteborgsmusiker som för mig representerar en form av 'method acting' inom bluesmusiken. Slut ögonen och du hör en knarrig och plågad äldre svart man berätta om sitt långa och brokiga livs vedermödor. Öppna ögonen och du ser en vit yngling ackompanjera sin passionerade sång med livfullt minspel och kroppsspråk. Plus ett råblått gitarrspel förstås. Inte alls olikt Bror Gunnar Jansson - och visst hör man spårämnen av Totta Näslund någonstans djupt där inne. Inte bara traditionell blues: "See That My Grave Is Kept Clean" följs av 'mountain ballads' som "Cuckoo Bird". Två set faller på Christoffers lott, däremellan spelar Jim's Combo på stora scenen. En elegant kvartett som jag skrev en rad superlativer om härom veckan efter ett lysande gig på Jazzå. Alltså ska jag kortfattat skriva att även detta blev en mycket bra spelning, att bluesbandet Jim's Combo dessutom är ett läckert rock'n'rollband ("Plaything", "Tune Up" och Magic Sam-instrumentalen med kromatiskt munspel och vass Tele borde kunna underhålla vilken bilåkarklubb som helst) och att jag ett par dagar senare pratade med gitarristen Martin Abrahamsson över en bit kycklingfilé. Mera om detta nedan (men inget recept). Bild från tidigare spelning med PP i hatten lånad från Janne 'Kvarnis' Kvarnströms eminenta fotogallerier - länkar längre ned på denna sida Patricia Page & The Prophets gör en sanslöst bra spelning. Souldrottningen Patricia herself i magnifik svartvit pälshatt är taggad till tusen och sällan har jag sett PPP se så fnittrigt glada ut. Låtmixen är lite annorlunda mot när jag såg dem senast: Lite mindre stötig funk, lite större doser ljuv romantik. Men det är ändå järnet i nummer som "Rock Steady", "People Say" och "Trick Or Treat" och dansbanan framför scenen växer för varje låt. Nya för mig känns bl.a. en läckert mjuk "Midnight Train To Georgia" och ett Sly Stonenummer som startar coolt försiktigt men snart får en explosiv utveckling. Och som grädde på moset bränner Pilen av ett himmelskt solo på sin nyinhandlade Telecaster. Jubel i lokalen, men efter det blir det mest ett elegant kompspel från Pilen. Lite annorlunda laguppställning i PPP ikväll: Ulf 'Vinyl' Stenberg vikarierar på klaviatur för Bengt Bygren och Jenny Lundin vikarierar på percussion (och sång) för Finn Björnulfsson. Vilket såklart fungerar, men vad som är mest slående är hur mycket PPPs sound berikas av Jennys röst i de nummer där hon får rejält med utrymme. Redan i "Midnight Train To Georgia" blir det halvt om halvt duett mellan Jenny och Patricia, och i kvällens överraskning, X-tranumret "I'd Rather Go Blind" (tack Val för den lysande idén!), byter de sångverser mellan sig som om de aldrig gjort något annat. Två helt olika röster i skön förening - snälla PPP, fortsätt med det upplägget! Fast vi vill ha kvar Bygrens sång också! Kort sagt: en suverän avslutning på Trettonhelgsbluesen. Och även om 1 1/2 timma med PPP trots allt inte "Drove Me Into The Arms Of A Stranger" så fick jag stark lust att krama om hela bandet. Men det blev till att traska hemåt genom snön i stället. Gnolandes "Driving Me, Driving Me..." (dock inte tillägnat alla svartåkarna). ... på ett samtal med Martin Abrahamsson som i Jim's Combo står för gitarrspelet och dessutom delar sången broderligt med munspelaren Stefan Dafgård. Men som också ofta ackompanjerar sångerskan Jenny Almsenius på gitarr på hennes spelningar. Och som berättar att: åtta spår hittills är inspelade till Jenny Almsenius kommande CD. Det blir eget material den här gången - och det kommer inte att låta Cornelis (en sångare och låtskrivare som Jenny annars gärna tolkar). Något spår kan bli lite åt jazzhållet tack vare Mattis piano. Just det, förutom Martin på gitarr så spelar Matti Ollikainen piano, Petter Ericsson bas och Mårten Magnefors trummor. Apropå Mårten, kanske bluesdiggarna minns honom från bluesmannen Jöran Robertsons grupp What's On? Annars har han hörts på våra scener med sångare som Mats Götherskjöld, Peppe Carlsson eller Dan Viktor. Den 2 mars börjar Jenny en turné i Musik I Västs regi tillsammans med Martin och Petter. Västsverige runt - men antagligen blir inte Göteborg någon hållplats. alla låtar är inspelade till Jim's Combos debutCD. Så nu gäller det att gallra ned till rätt urval. Inga extra musiker i studion, det är kvartetten som gäller. Och låtarna? Ja, de kommer vi JC-diggare att känna igen: det blir valda delar av liverepertoaren varav ungefär hälften är Stefans och Martins originallåtar. Redaktör'n klagar inte. Utgivning i vår. (2010-01-07) Bild från Martins MySpace ... på tre av våra lokala favoritgitarrister - på platta under 2009 Henrik 'Pilen' Pilquist spelar mängder av grann gitarr på Alexander Durefelts debutplatta "Hearts On Repair". Och hamnade i TV4s morgonprogram, och i radion, och ... En mycket sympatisk platta, på något sätt tidlös pop/rock. Välskrivet material, känslosam sång och förutom Pilen favoritmusiker som Gian Kündig, Gunnar Frick och Johan Johansson. Finns på Dirty Records (bredvid Jazzå) för överkomliga 120:- Kalle Ruuth i sin tur spelar lead på flera spår på Pat Huggins & A Damn Good Bands "Write On!" som - även om de spåren spelades in härom året - utkom i somras. Ett läckert gitarrspel som imponerade stort på rutinerade inspelningsteknikern Jimmy Nutt från Muscle Shoals, USA. Finns på min Mail Order för 99:- Richard Tehler har som ni säkert noterat blivit 'lead guitarist' hos Sverige/USA-bandet Kill Your Darlingz, ett hårt satsande gäng med tuff melodisk rock på repertoaren och med två medlemmar från Sky High. OK, debutplattan - med bandets egna material - finns kanske inte ute i butikerna ännu, men färdiginspelad ska den vara. Och videon "Mary" är redan ute på YouTube! Vi har turen att ha en lång rad musikaliska begåvningar på 'våra scener'. Visst vore det beklagligt om de förblev våra 'lokala hemligheter'. Ropen skalla, fler recording sessions åt dem alla!