[2010-07-26] ... på Simon Says i Semesterupplaga @ Jazzå 25/7 Simon Lindekrantz sång/gitarr, Henrik "Pilen" Pilquist gitarr, Johan Johansson klaviatur, Stefan Bellnäs bas, Chris Montgomery trummor Första utgången för Redaktör'n sedan hemkomsten från Over There: första veckan hemma tillbringades tyvärr i bingen med pillerburk och en skoningslös termometer i gapet. Nasty infection, hög feber, pang bom, det var inte mer med det. Men till slut slog frihetens klocka. Semesterupplaga JA, sönderrepeterat NEJ (ska jag då aldrig få använda den gummistämpeln? Den bara torkar...) men stämningen var god i den glödheta lokalen. Simon sjöng bl.a. Hayes & Porters ljuvliga "Your Good Thing (Is About To End)" alldeles glimrande, uppbackad av ett bluesfunkkomp av bästa märke. Och Steve Millers "Fly Like An Eagle" gjorde just det: lämnade glatt originalet bakom sig i sällskap med Psykedelisk Pil och JazzJammande Johan. En Johan på ett alldeles extra spirituellt spelhumör denna kväll. Men vad som slog mig allra mest just denna kväll var vilken viktig träffpunkt Jazzås söndagar utgör för 'vår' musikervärld. I publiken minglade medlemmar ur High Kite Flyers, Black Coffee, Alice Blues, Rough Cut, Häckners kompband, Anitas Transistor m.fl. Skivbranschen då? Jodå, "Dusty Records-Janne" och "Dirty Records-Johan" var båda på plats. Plus flera medlemmar i Göteborgs Bluesförenings styrelse. Dessutom Joe Fournier i svart keps, fenomenal kanadensisk rootsrockare på Sverigeturné. Nyligen hörd på Dirty Records. Ikväll tillsammans med 3/4 av djupt saknade The Remedies: Olle Schelander och bröderna Olausson. Som ibland kompar Joe och då kallas för "The Men They Couldn't Shave". That Joe... Apropå Dirty Records: denna eminenta skivaffär + espressobar + musikscen (bredvid Jazzå) har även den utvecklats till en träffpunkt för musiker. Själv sitter jag hjälplöst fast i espressoträsket och besöker ofta DR - och får både nu och då tillfälle att utbyta djupsinnigheter med Göteborgs finaste. Träffpunkter av den här modellen blir allt viktigare i takt med att scenerna blir allt färre. KoMs frånfälle krympte GigKalendern betydligt. (Vanjas bild på Simon är f.ö. tagen på just KoM.) Inga fler frånfällen, tack.