[2011-03-31]
 ...
på Bluestone Deluxe @ Jazzå 27/3
Simon Lindekrantz sång/gitarr/munspel,
Stefan Sandberg gitarr/tenorsax, Janne Jonsson
pedal steel, Conny Sävmo bas och Martin
Kohlus trummor.
På bild fr.v. Martin, Conny & Simon ur original Bluestone
+ deluxepaketet Stefan & Janne. Fotograf: Vanja.
Bluestone Deluxe rullar igång med ett mäktigt V8-muller.
Lagkapten Simon 'The Voice' Lindekrantz ler segervisst bakom
ratten. Redan när tredje växeln i bandets Blues-o-Matic
mjukt glider i ("She Moves Me" av Johnny Guitar Watson)
är den blanksvarta Cadillacen uppe i hög fart. Stefan
solar hejdlöst på sin lika blanksvarta Gibson Lucille,
alla strängar (och det är inte få) på
scenen är i stark svängning - men Janne Pedal får
sista ordet. Det får han ofta: en ofattbar musiker - ett
formidabelt fynd för 'vår scen'. Yep, det här
känns verkligen lyxutrustat.
 Vi
gungar belåtet vidare längs highwayen med något
sydstatsrockigt om "rain rain rain" i högtalarna:
svävande klanger förankrade i en stabil rytmfigur.
Tur att vi inte kör nedcabbat idag. Strax girar vi "Right
Around The Corner": Simon diggar Little Charlie & The
Nightcats och hans intresse har väl inte minskat efter
hans träff med Rick Estrin i San Francisco. En låt
med sanslös swing - pow pow pow - och Janne trampar stålpedalen
i botten och levererar ett glimrande solo. Säkerhetsbälte
på!
Lite lägre tempo i "Lies" av JJ Cale. Elegant
gitarrsolo från Stefan. Fortfarande påfallande sydstatsrockstuk
på bandet: det känns som om det står ett tregitarrsband
på scen varav en (Janne) är slidegitarrist. Och spelsugne
Janne bränner förstås av ett långt maffigt
solo med stratosfärklanger - den här låten kunde
gärna groova på ännu längre. Ropen skalla:
Mera Janne åt alla! Limousinen rullar troget på
men snart är det dags för tankning: ett sådant
här kraftfullt ekipage kräver mängder av bränsle.
Typ "Tequila" med ett långt tenorsaxsolo och
glada utrop från besättningen. Inbromsning, tystnad,
paus.
 Men
snart rivstart! Vroom! "Congo Square" passerar i hög
fart dekorerad med Stefans tenorsax och Jannes värsta PowerPedal.
Följd av en funky blues: "That's What Love Will Make
You Do" i en magnifik upplaga. Stefan gnistrar à
la Little Milton på gitarren, Simon sjunger så mäktigt
som bara han kan - han har en fin kväll. Mycket dynamik
och så ett pedalcrescendo. En "Cold Cold Feeling"
glider in och Simon sjunger lekfullt bakom/ framför/ runt
melodin och rytmen. So cool! Janne växlar händigt
mellan stråkskog och blueslicks. Man avslutar på
högre växel: klart Allman Brothers-influerad manöver
i mina öron.
Läge för "Peace To The World" med instrumentala
sjok och improvisationer: Stefan broderar lite pilligt likt
Jerry Garcia (har han lyssnat på Den Stora Vilan igen?)
och samtidigt hör jag klanger av sydstatsrock från
bandet. Och så kommer ett perfekt val för Bluestone
Deluxe ikväll: "One Way Out"! Läckert flummig
men det rutinerade radarparet Conny & Martin på bas
& trummor låser fast det muskulösa riffet. Janne
är slide, Stefan är picking, Macon Georgia kan inte
vara långt borta. X-tra-nummer "I Belive I'm In Love"
signerad Kim Wilson: snabb, stötig, fortare, fortare, fortare
... Limousinen försvinner mot horisonten och endast applådåskorna
dröjer kvar. "Will they ever come back, Ma?" |
...
på Jazzhuset och dess vedermödor - är de äntligen
historia?
Saxat
ur Göteborgs-Posten 26/3 2011: "Genom att flytta scenen
till andra änden av restaurangen har Jazzhuset på
Erik Dahlbergsgatan klarat livhanken. Miljöförvaltningen
har mätt ljudnivåer och gett klartecken till fortsatt
underhållning och dans.