[2012-02-16] ... om Berras Bluesorkester @ Café Hängmattan 8/2 Bertil Löfdahl sång & gitarr, Bo Hansson klaviatur, Lars Mellqvist bas, Roger Mörck trummor. En av Göteborgs Bluesförenings sympatiska onsdagskvällar på kaféet på Musikens Hus. Collage t.h.: div. bilder Vanja, pyssel Redaktör'n. Berra i stilig röd skjorta @ KoM 2006, foto Vanja. Berra is back! Beväpnad med sin Armani-grå Stratocaster anför han återigen sina trogna styrkor: ett av de roligaste och proffsigaste combon vi kan skryta med i Göteborg. Berra börjar med en programförklaring: "Blues handlar INTE om dålig sprit och dåliga kvinnor. Den handlar om kärlek. Så det här blir en kväll i kärlekens tecken!" Och så kickstartar han en läckert soulstänkt blues: Little Willie Johns "Love, Life & Money": "Somebody's gotta suffer / Somebody's gotta feel some pain / If it's gonna rain down misery / How come it all has to fall on me". Ajdå! I med växlarna: Rolling Stones "Little By Little" rockar i högt tempo följd av "When The Welfare Turns Its Back On You" med gott klös i gitarren och desperation i rösten. (Berra tänker på sina 75 år på jobbet). Det här är ett band med dynamik & tajming till max. Sickna gubbar! "Ain't Nobody's Business", slow, med suckande Hammondsolo. En knixig funkig "Cadillac Assembly Line", passar Berra perfekt. Allsång i refrängerna i "Early In The Morning": Louis Jordans gungande låt, typ rumba. Mörk och kall blues i "Double Trouble" med ett explosivt Hammondsolo fritt från klichéer. Berra svarar med farlig uppsyn och ett grannt gnistrande reverbdränkt solo. Berras paradnummer! Så kommer två låtar av Berras favorit Tony Joe White: "Tunica Motel" och "Roosevelt and Ira Lee". Kaféet fylls av det pulserande soundet från ett supertight band. Bosse låter Booker T Jones. Fin kväll - och schyssta låtval, mina herrar! [rast & vila & vätskepåfyllning] John Lee Hookers "Boom Boom" öppnar andra set, följd av en "Heart Attack" av vildsint Albert King-modell. "Help The Poor", mjuk och vacker, kvillrande orgel och blank gitarr. Berra tar fram bästa soulrösten i Otis Clays "I Die A Little Each Day" och det klär honom! Mera sånt! "Crossroads" rivs av i stompig rytm, inte helt min bag där. Därefter en fullträff: "I Have The Same Old Blues (Every Night And Every Day)". Tänk Magic Sam och BB King. Enormt sväng, weltklasse! En snabb "Early In The Morning" (!), fast den HÄR gången är det låten med raden "When a girl reach the age of 18". Vi snackar Sonny Boy Williamson. Och så "Jealous Man" som jag förknippar med Albert Collins. Berra släpper gitarren, går ut i publiken och leder allsången. Lotta, släng dej i väggen! Mera soul feeling i "Rainy Night In Georgia". Berra tar i från tårna! Go Berra, go! Tony Joe White alltså (igen) - och ännnu mera Tony Joe: hans stora hit "Polk Salad Annie"! Kokande rytmer (real southern cookin') - och var inte det där ett bassolo från Lars?! Välförtjänta X-tranummer: "Mean Old World" och "Dangerous Mood". Robert Tolf gästar på munspel och en sångvers på "Mood". Slut. Berras Bluesorkester is back - with a bang!