[2012-08-07]
... om Ducks Deluxe @ Pustervik 1/8
Sean Tyla sång/Telecaster, Martin Belmont sång/Stratocaster, Brinsley Schwarz Les Paul/kör, Kevin Foster bas/kör, Jim Russell trummor/kör. Bilden ovan: bandets promotionbild utan Brinsley. Fr.v. Martin, Jim, Kevin och Sean. [Se dessutom bloggen Poplistan: text & bilder från samma turnés gig i Vänersborg 30/7]
Engelsk pubrock är/var etiketten på en färgstark musikgenre som kom fram i England under 70-talet: en genre som fortfarande får Redaktör'ns hjärta att klappa fortare och hans mun att pladdra på övertid. Om någon läsare händelsvis känner för att inte bara LYSSNA på den genrens musik utan även LÄSA om den (en from förhoppning från en gammal bokhandlare) så rekommenderas de båda böckerna "A Howlin' Wind" av John Blaney och den betydligt äldre "No Sleep Till Canvey Island" av musikern Will Birch. Den sistnämnda titeln kan tyvärr vara svår att få tag i f.n.

Nåväl. Tre engelska pubrocklegender (Sean, Martin & Brinsley) solitt uppbackade av f.d. Inmates-trummisen Jim plus en nätt basist vid namn Kevin hade den goda smaken att besöka Pustervik i onsdags. Två rockande och rullande set blev det: det första radade upp klassiker som "Fireball", "Nervous Breakdown", "Tremolo Bay", en ödslig ekande "Dig It Deep", "Hearts On My Sleeve" (fin countryrock från Martin), "West Texas Trucking Board" (fin trucking från Sean), "Long John" prydd med suveräna gitarrsolon från både Martin & Brinsley och så till slut "Willie And The Hand Jive". Sean och Martin varvade sångnummerna: Sean som den klart starkare vokalisten av de två (ex. Dig It / West Texas / Long John) .

Tyvärr ingen lead vocal (el. komposition) från Brinsley. Inte så många gitarrsolon heller - och de han gjorde var oftast alltför lågt mixade. På 70-talet var f.ö. Brinsley & Martin de två gitarristerna i femmannabandet The Rumour: ett glimrande gäng som är mest kända för att ha kompat den enastående sångaren och kompositören Graham Parker. Då var det Brinsley som var flitigast solist och Martin som ofta kompade. [Bilden t.v.: Brinsley trea fr.v., Martin längst t.h.]

Set nummer två - röjigare! - noterade jag i oklar ordning (det ÄR svårt att skriva tydligt OCH dricka Hof). Först Muddys "I'm Ready" som Sean öppnade på munspel. Därefter i oordning: "Daddy Put The Bomp", "Don't Mind Rockin' Tonite" (massivt jubel från publiken!), en gitarrblänkande "Something's Going On", "Teenage Head" (Martin sjunger The Flamin' Groovies, yes!), "Red Dust Highway" (superb låt från sen DD-platta, grymt sjungen av Sean), "Johnny Too Bad" (Sean gör reggae). Och som extranummer den väl valda "It's All Over Now".

Glad, gungande, opretentiös, välspelad rootspoprock (?). Redaktör'n - ja hela publiken - blev lycklig: den här bagen och de här gubbsen hör man alltför sällan i Gbg. Tack pålitliga Klubb Honky Tonk! Tyvärr gav Göteborgs-Posten inte ut en extra bilaga apropå konserten (säkert ett rent förbiseende).
... och undrar nyfiket vad som hända skall på Café KoMs gamla adress

 Sorgligt saknade Café KoM på Olivedalsgatan 13 i Göteborg drevs först av systrarna Karin & Maria Forsman, därefter av Fredrik Kjellberg. Vilket under ett antal år gav oss massor av livemusik. Så sålde Fredrik kaféet och Liberty Grill & Bar föddes. Med ett koncept som resulterade i en relativt dyr texmexmeny och ingen musik alls.

Nu är även Liberty Grill & Bar såld, och lokalen är återigen under ombyggnad. Vad månde bliva? Ja, inte vet Redaktör'n. Men han undrar: vet de nya krögarna om att de övertagit en lokal med en ovanligt påkostad ljudisolering? Och: vilken initiativrik musiker tänker påpeka det för dem?
... om Johan Johanssons Trio med gäst Emrik @ La Sombrita 5/8
 Johan Johansson klaviatur, Stefan Bellnäs elbas, Lars 'Lade' Källfelt trummor, Emrik Larsson sång
Johan Johanssons onsdagar på Jazzå (ytterligare en krog och musikscen att sörja) var fascinerande, fantasirika, fenomenala. Musiker på hög nivå lekandes med alla musikens byggstenar. Som jag brukar skriva om Johan: Vem har sagt att man inte kan varva Joe Zawinul med Franz Liszt? I samma låt?  

Nu har musikdomptören Johan glädjande nog flyttat sin musik till Rest. La Sombrita på Linnégatan 23 i Göteborg. Det är söndagar mellan kl. 20 och 22 som gäller. Redaktör'n tittade in i söndags och blev inte besviken. Däremot rejält varm och något trängd. Han var inte ensam, om man säger så. Många bekanta ansikten.

Johans instrumentala trio flummade på friskt - infallen stod som spö i backen - och låttitlar spelade absolut ingen roll. "Medley No. 3"? Läckert som alltid. Och inte blev kvaliteten sämre när gästande Emrik Larsson grep mikrofonen. Lite mera struktur bara. Emrik var på sin mammas gata i elegant jazziga nummer som Burt Bacharach & Hal Davids "This Guy's In Love With You" och i eviga "Summertime". Båda med svensk lyrik. Och så Emriks egna "Lögnhalsen" i mäktig upplaga. Och annat godis. What a night!

Nästa söndag (12/8) gästar Stefan Sandberg trion. Försedd med såväl saxofon som gitarr (hoppas Johan). Det blir nog fascinerande, fantasirikt och fenomenalt det med.

[Klicka bilden och njut av ambitiöse postermakaren Johans busiga affisch i större storlek!]