[2012-10-31]
... på Stenade Rullarna @ Karlson's Garage 30/10
Det var en gång en krog som hette Karlson's Garage. Det var inte vilken krog som helst. Den hade världens bästa strömming och köttbullar - och dessutom en sann musikentusiast vid namn Anders bakom disken. Och på måndagskvällarna kunde det tänkas musiceras i ett hörn: Winter, Bjurman, Instigators & Co. Bluesigt och rootsigt. Bara på måndagar, bara då och då. Snällt och försiktigt. Slutade tidigt.

Men så hände det sig att en av de i huset boende kände sig våldsamt störd av dessa excesser. Gråt och tandagnisslan följde och så voro dessa måndagskvällar till ända. Lugnet lade sig åter över Linnégatan 54. Ja, bortsett från travspelarnas upprörda röster.

Men då och då flammar rock'n'rollen odygdigt upp igen på Garaget. Kanske Bjurman fyller puben med hjälp av sin mörkbruna stämma och sitt garvade manskap? Eller kanske Kent?

Kent på Karlson's heter varken Berg, Sköld, Mustonen eller Sirviö utan Börjesson. Och på Karlson's är han Kung när han under publikens jubel greppar mikrofonen, axlar en vintage Martin, Gibson eller Tele och botaniserar i Rolling Stones sånglista. Som igår exempelvis.

Herrar Börjesson, Hartelius, Bellnäs & Johansson a.k.a. Stenade Rullarna kickstartar med "Sweet Virginia" och radar sedan upp "Ruby Tuesday", "Dead Flowers" och "Love In Vain". Hartelius slajdar vilt. Kent byter från akustisk Martin till elektrisk Tele. Redaktör'n slutar notera och ler fånigt. En sanslös "I Wanna Be Your Man" resulterar i allsång och Kent ler sardoniskt. Det är han bra på. Också.

Akt 2: Gunnar Danielsson dyker då och då upp som en Glimmer Twin vid mikrofonen. Hänryckning råder i Garaget. Kent brister ut i "Time Is On My Side" och vi tror honom fullt och fast. Är tiden på Karlson's Garages sida också? Vi håller tummarna. Hårt. Även de mitt i handen. Kent är tillbaka 13/11 sägs det.
... på Wild Flowers and Dead Horses @ S/S Marieholm 26/10
Ett nytt band med country på repertoaren och med en bitvis otippad laguppställning: Patrik Stintzing sång/ akustisk gitarr, Stefan Bellnäs pedal steel guitar av anrika märket Sho-Bud, Henrik 'Pilen' Pilquist på Fender Jazzbas och Lars 'Lade' Källfelt vid trummorna. Pilen på bas: en ny upplevelse för den grånade Redaktör'n, men en upplevelse med mersmak.

Patrik (Facebookbild t.v.) var ett nytt ansikte för Redaktör'n. En kusin till Kalle Stintzing (klaviatur med Stenade Rullarna etc.) som visade sig vara begåvad med en klockren och behagligt osvensk 'countryröst'. Och med god förmåga att välja låtar: artister som Gram Parsons, Neil Young, Guy Clark och Jagger-Richards (jo, bandnamnet antyder det) passerade revy i den glimrande sånglistan. Bellnäs steel slirade så skönt (E9), men än fler strängar skulle komma i svängning: Richard Tehler dök upp med en Tele till andra set. Förstärkte rytmiken och broderade till det flyhänt lite här och var. Stämningen blev så hög att Redaktör'n inspirerades att beställa in Jack Daniels. Såpass!