[2014-03-26]
... på Americana @ KoM 22/3
Teodor Boogh sång/ gitarr, Henrik "Pilen" Pilquist gitarr, Mats Boogh bas, Matti Carlsson trummor.
Bilder © Vanja


Teo med sin vackert orange Gretsch Chet Atkins spelad genom en Voxstärkare. Fast oftast hade han en Fender Telecaster Custom i händerna.

En fokuserad Matti - även hörd tillsammans med Teo i Miss Albatross - håller rytmen i stadigt grepp i bakgrunden. 		Way to go, guys! Americanas andra spelning någonsin: den första gick av stapeln på KoM den 1 november 2013. Redaktör'n blev alldeles lycklig den gången och den här lördagskvällen blev det repris på den känslan.

En kvartett glada gentlemän som till och med lät välrepade. Fyra välbekanta musiker med massor av talang. Plus en stark sångbok. Inte helt olik Bygrens berömda pärm!

Vad sägs om "Heart Of Gold" (Neil Young), "Dirty Rain" (Ryan Adams), "Let Yourself Go" (Tom Petty), "Tonight I'll Be Staying Here With You" (Dylan), "Sinister Purpose" (CCR), "I'll Make Love To You Anytime" (J.J. Cale), "Waiting For The Sun" (Jayhawks) och "Oh! Sweet Nuthin'" (Velvet Underground)?

Redaktör'n gillar inte bara bandet Americana utan också musikgenren Americana. Som han bl.a. sett definieras så här: "Americana är amerikansk rotmusik baserad på country. Den föddes redan på 1950-talet som en mix mellan hillbilly och rhythm & blues. Musikstilen utvecklades under 1990-talet och Americana kom som ett svar på den polerade musiken i mittfåran. Musikstilen fick influenser av folkmusik, bluegrass och blues."
Redaktör'n köper den definitionen. Musik med jordnära prägel, med stark melodisk ådra, ofta med omsorgsfullt berättande texter. Små noveller ur livet. En definition som Redaktör'n önskar att han kunde tillämpa lite oftare på den 'rockblues' eller 'bluesrock' han hör omkring sig idag.

Däremot är den beskrivningen målfoto på den här americanakvällen. Teo har väl aldrig sjungit så bra: ledigare och mjukare än tidigare. Rutin + självförtroende så klart. Dessutom imponerade han med ett glänsande och fantasifullt gitarrspel. Pilen var verkligen i sitt esse, men Teo stod aldrig på minsta sätt i skuggan. Snarare triggade de varandra till stordåd. Samtidigt som de hela tiden spelade för låten: den blev inte bara en ursäkt för att få spela gitarr. Precis som det ska va'. Redaktör'n ser ivrigt fram emot nästa gig!

Bröderna Fender. Pilen med en vackert Surf Green Fender Super Champ dold bakom sig. Och klippan Mats stående bredvid sig.
Redaktör'n älskar bra sångtexter. Och är dessutom svag för amerikanska bilar m/ä. Kombinationen är oslagbar. Med mängder av självironi måste alltså Redaktör'n erkänna att han faller totalt för dessa fyra rader i Tom Pettys "Let Yourself Go": en sång som Americana spelade denna kväll. En text som lika gärna kunde vara skriven av ikonen Brian Wilson.
"I got a 442 sittin' in the sun
Well it's been ten years since she used to run
Man she was a beauty in '69
But there ain't no more comin' down the line"

Som syftar på: "The Oldsmobile 442 was a muscle car produced by the Oldsmobile division of General Motors. The 442 appellation comes from the configuration of the car: a four-barrel carburetor, a four-speed manual transmission, and dual exhaust. It became a model in its own right from 1968 to 1971."