[2014-12-01]
 ...
på Vibroheads @ KoM 29/11
Stefan Dafgård sång/
munspel, Ari Hautala gitarr, Dan Helgesen
klaviatur, Daniel Winerö trummor.
Bilder © Vanja.
 |
Återigen
en ny konstellation att skriva om: nyss var det Neil Youngtributen
Harvest, nu är det bluesgänget Vibroheads. Stefan
Dafgård blev allt mer spelsugen, kände
för att hitta på något annorlunda och
skapade en kvartett utan bassist. Tre gents enrollerades:
en av dem var trumslagaren Daniel Winerö,
en av stadens flitigare bluesmän. Ikväll med
röda ljusslingor på trummorna!
Gitarristen Ari Hautala ("mannen
utan pedalbord" säger Stefan belåtet),
hör vi inte lika ofta. Inte så konstigt, han
bor i Västerås. Gitarrist i Paul & The
Blue Delivery förstås, dessutom i Knock-Out
Greg & the Jukes. Och med ett förflutet i finska
rockbandet Hurriganes avslöjar han.
Till slut den dubbelarbetande Dan Helgesen,
organist OCH bassist - med vänster näve. En
veteran som lirat allt från acid jazz till snällrock,
från Stonefunkers till Freda. Blues också,
såklart, bl.a. med Sam Vesterberg och Al Tehler.
Bred musiker med mycket fantasi. |
Men
vad spelade de för nåt då, suckar den
ev. läsaren. Jo, de började med en låt
av Jimmy McCracklin och fortsatte med Earl Kings tryckare
"It Must Have Been Love". Så en Little
Walter, Stefans egna "I Got More" från
Instigators album "Chaka Chaka", Slim Harpos
"Te-Ni-Nee-Ni-Nu" där Ari demonstrerar
vilket läckert tremololjud hans Fender Concert har.
En tuff låt av Ike Turner och till slut Stefans
sprillans nya "Saturday" med hypnotiskt beat
och ett härligt flummesolo från Dan. Paus.
Akt två börjar med en klockren instrumental,
"Cissy Strut" av The Meters, följd av skönt
släpiga "Whatever You Had You Ain't Got It No
More" av Alvin Robinson. Två pärlor från
Stefans penna: dels funkiga "Hurt Me", dels
"Across The Tracks", även den från
"Chaka Chaka". Plus en Lazy Lesterdänga
som låter Instigators! Billy Boy Arnolds "Every
Day, Every Night" i suverän upplaga. Så
en ballad som slirar igång med stuk à la
"Hit the Highway". En Earl King igen, och stark
final med hjärtslitande munspel från Stefan. |
 |
Av gammal vana så lyssnar Redaktör'ns öron efter
ljudet av en snärtig basgitarr och tycker att han saknar
pulsen i vissa låtar. Men den finns där - fast i
klaviaturklangerna: Redaktör'n behöver ställa
om sina öron!
För övrigt ett lyckat premiärgig: Stefan är
som ni vet en glimrande vokalist och det liras gott på
alla händer och fötter. Ni kan nog tänka er.
Ari spelar med ett rent och vackert Fenderljud (endast sladd
och reverbpedal!) och imponerar gång på gång
med strama solon av klassiskt snitt. Till sist konstaterar vi
att Stefans kompositioner står sig väl jämfört
med bandets 'covers'. Men det visste vi redan. Missa nu inte
nästa gig!
 |
 Att
spela utan bassist är inte ovanligt i jazzens värld.
En klassisk orgeltrio som spelar bluesbaserad musik, färgad
av det man förr kallade r&b, har ofta sättningen
orgel, gitarr och trummor. Eller kanske orgel, saxofon
och trummor. Organisten spelar då basfigurerna med
fotpedaler eller (som Dan) med vänsterhanden.
Tänk dessutom på Göteborgs egna Le
Système som reducerat sättningen
till en duo med Fabian Kallerdahl på orgel och Michael
Edlund på trummor.
I bluesvärlden är det vanligare att byta ut
bassisten mot ytterligare en gitarrist. Så gjorde
ex. Hound Dog Taylor, så gör ibland våra
egna Kokomo Kings.
Den
Minnesgode Läsaren erinrar sig att bandnamnet
Vibroheads var aktuellt redan 2007:
Martin Abrahamsson sång/ gitarr, Stefan Dafgård
sång/ munspel, Conny Sävmo elbas/ kontrabas
och Anders Nygren trummor. En fin kvartett som våren
2007 spelade på bl.a. KoM (första adressen
på Olivedalsgatan) och Jazzå (Andra
Långgatan). |
|
|
