[2015-02-16]
... på Petra Odenman & Soul Exposure @ KoM 6/2
Petra Odenman sång, Mats 'Marshall' Karlsson gitarr, Markus Larsson klaviatur (piano/ hammond), Marcus Sigvardsson bas och Ulf Svedberg trummor. Gäst Janne Jonsson gitarr.
Bilder © Vanja Fridhammar, nedersta bilden tagen med Janne Jonssons kamera

Ska vi börja med laguppställningen?
Markus: en flyhänt herre vid klaviaturen. En musiker som nog inte rört sig SÅ mycket på Redaktör'ns vanliga tillhåll: Redaktör'n minns just nu endast bandet Nitty Gritty Petty år 2008 på Jazzhuset, men det är ett fint litet minne. En mycket lyckad tribut till - ni gissade rätt! - Tom Petty.
De andra fyra musikerna har faktiskt utgjort 4/6 av bandet Steel'n Blues. Ett vasst gäng som bl.a. lirat på Åmål's Blues Fest men också kompat Texaslegenden och countrygitarristen Redd Volkaert på KoM. Alltså:

Petra som Redaktör'n hörde första gången som sångerska i Vintage Vibe. Då var det år 2006 och kvällen var en av Matteo Kopachs 'Ruby Tuesdays' på Jamesons Pub. Sen blev det Steel'n Blues, gästsång med Flat Five Society - och så lite musikalisk paus. Men vänta bara!

Ulf & Marcus: kvällens rytmmästare. Ojojoj. Hänger sedan länge ihop som ler och långhalm, ex. i Springhill Boys.

Mats: Med bl.a. meriter som Telecaster-äss med skånska countryrockarna Jake & The Spitfires. Ikväll beväpnad med en dotneck Gibson 335. Hörs även i Flat Five Society och ibland med Simon Lindekrantz.
Nog med historia. Vi riktar spotlighten där den hör hemma: på huvudpersonen Petra. Och vilken huvudperson! En sångerska som utvecklats enormt sedan den där kvällen på Jamesons. Rösten och inlevelsen hade hon redan då, men nu har hon lärt sig att tygla sina krafter, att nyansera, att spara på krutet till precis rätt ögonblick.

Och spotlighten älskar henne: hon har The Look, hon har The Moves och hon skänker en rejäl portion glamour åt denna gråkalla februarikväll. Redaktör'n tar sig friheten att tycka att musikerkompetensen ofta är hög på våra scener, men att känslan av fest och showbiz ibland kan vara sisådär lagom. Redaktör'n noterar beslutsamt: "Mogen för större scener!"
Petra blandar och ger: Hon diggar Eva Cassidy, Ray Charles och Joss Stone, det är tydligt. Rhythm & blues, soulrock och sånt. God smak. Redaktör'n noterar: "I Got A Woman" (Ray Charles) men textad som "I Got A Man", "Wayfaring Stranger" (trad), "Love Me Like A Man" (Bonnie Raitt), "Shakin' All Over" (Johnny Kidd & The Pirates), "I Can See Clearly Now" (Johnny Nash), "I Believe To My Soul" (Ray Charles - fast Petra har visst lyssnat på Joss Stone här), "Never Make A Move Too Soon" (hörd med B.B. King, Bonnie Raitt etc.), "Fields Of Gold" (Sting, version Eva Cassidy), "The Letter" (jättehit med The Box Tops), "All My Might" (JanJo), "I Wish I Was A Single Girl Again" (Jan Howard, à la Eva Cassidy), "Hard Times" (Ray Charles) och "What'd I Say" (Ray Charles).

Petra är märkbart stolt över sitt band, och det ska hon vara. Funkigt, souligt, med lite jazzfärger här och var accentuerade av Mats finlir på gitarren. Markus vid tangenterna är ett fynd i sammanhanget, hans pianospel går rätt in i Redaktör'ns hjärta. Och groovet från Marcus & Ulf ger aldrig upp. Sitter som den där smäcken man talar om.
Vi skrev om Vintage Vibe, Steel'n Blues och Flat Five Society. Tre grupper där Janne Jonsson ofta har/hade en ledande roll. En sann virtuos på pedal steel, lap steel eller gitarr. I de två förstnämnda banden var Petra vokalist, och Redaktör'n anar att Janne under åren varit något av en musikalisk mentor åt Petra. I så fall en framgångsrik sådan!

Alltså är Janne en självklar gäst på scen: Andra set börjar med Petra & Janne ensamma: Petra vid mikrofonen och Janne med en vacker gitarr av Django Reinhardt-modell. Det blir "Fields Of Gold", det blir en rytmisk "The Letter", det blir Jannes egna granna komposition "All My Might". Välförtjänta applådåskor! Så troppar bandet in och backar duon i ljuvliga "I Wish I Was A Single Girl Again".

En enastående musikkväll på KoM och Redaktör'n stryker under "Mogen för större scener!" med ett fett streck. Hallå arrangörer därute!