[2016-07-06]
... på Eva & The Blue Boys @ KoM 11/6
Eva Karlefjärd sång, Lars-Olof 'Lollo' Johansson gitarr, Bo Hansson Hammond, Conny Sävmo bas och Kent Helgesen trummor. Bilder © Christer Fridhammar
Kan det vara så? Redaktör'n tycks inte ha hört Eva & hennes mannar på scen sedan april 2014? Då var Kalle Ruuth bandets gitarrist, dessutom vikarierade Johan Johansson på klaviatur den kvällen - och man hette Bara Blues. Många långa instrumentala partier (radarparet Ruuth & Johansson) blev det den kvällen. Och Redaktör'n tyckte - som han brukade - att Evas röst klädde allra bäst i de långsamma, jazzigare nummerna.

Ikväll hör vi bandet i sin rätta sättning anno 2016. Inga vikarier. Lollo Johansson heter alltså den 'nye' gitarristen som Redaktör'n senast hörde med gruppen Tao cirka 1983 (!). Tao var definitivt inget bluesband, och Lollo är inte heller någon 'bluesman' utan en kunnig rockgitarrist som levererar blues där så behövs.

"Stranger Blues" inleder med djungeltrummor och allt och dansen börjar på första trumslaget. Lollo solar på sin Stratocaster: lite svaj och ett mjukt distat ljud som tidvis smälter ihop med Hammondorgelns klanger. Följd av "Love Me Don't Hate Me" (Susan Tedeschi) - ny låt i menyn? - och Bosse brister ut i ett mäktigt orgelsolo där Lesliekabinettet får jobba. Och så "You Can Have My Husband", en långmilare i repertoaren.

Eva i god form: ikväll äger hon verkligen scenen. Flörtar med publiken, självsäkrare än förr. Och med en allt mäktigare stämma. Respekt!

Man kan lyssna på band på olika sätt. Ikväll dansas det vilt på KoM: de snabba boogietolvorna är populärast. Redaktör'n, född med två vänsterfötter, avstår från dansträngseln. Han suger på ett glas rött och kladdar i sitt retroblock. Och lyssnar man på det viset faller man ofta för andra låtar än vad de danslystna gör.

Man faller för slow blues: "Easy Baby" (Dixon/ Magic Sam) med mångtonigt gitarrsolo och mycket luft i arrangemanget. Och än mera för "The Blues Made Me Do It" av den engelske rockveteranen Jackie Lomax. [Minns ni Jackies single "Sour Milk Sea" på The Beatles etikett APPLE, släppt 1968? Skriven av hans kompis George Harrison.] En flott slowblues av den suckande, filttoffeltassande modellen. Snyggt glest solo från Lollo, snygg orgel från Bo.

Man faller för Tom Waits "Way Down in the Hole", signaturmelodi i TV-serien "The Wire". Och man faller villigt för gungande soullåten "Can I Change My Mind" som Simon Lindekrantz ofta bjuder oss på. Fin sång och grannt klaviatursolo där. Och - till slut - man faller alldeles extra hårt för Stephen Stills "Old Times Good Times": en annorlunda låt i repertoaren, en tuff stötig rocker där Lollo verkligen får gnistra och brinna som den rockgitarrist han är. Kent jobbar hårt, så gör Conny. Bosse spelar fräck orgel, Eva har lagt in den vokala överväxeln.

Redaktör'n har tidigare alltid prisat de rökigaste, glesaste, jazzigaste låtarna. Nu gör "Old Times Good Times" honom villrådig. Är det dags för Eva att sätta stövelklacken på sångmonitorn och rocka hårdare? Med en tuffare meny uppblandad med ett par extra coola slow blues som kontrastvätska? Vore inte fel alls tänker Redaktör'n. Quo Vadis E&TBB?
... på Joakim Fritzner & gäster @ Holy Moly 12/6
Fr.v. Matilda 'Det Brinner' Sjöström sång/ piano, Anders 'Agge' Augustsson sång/ gitarrer och Joakim Fritzner sång/ gitarrer/ pedal steel. Bilder © Vanja Fridhammar
Nej, man har det aldrig tråkigt i det här sällskapet. Jocke och hans begåvade kumpaner har underhållit med sin variant av americana på lilla texmexkrogen Holy Moly varannan söndag under våren. Så även denna söndag.

Vi får inspirerade versioner av låtar som Johnny 'Guitar' Watsons "Looking Back", J.J. Cales "Friday", The New Basement Tapes "Kansas City" och Little Villages "The Action". Och flera egna låtar dessutom.

Trion känns extra busig och uppsluppen idag (på semesterhumör?), men aldrig någonsin slarvig: de sätter som alltid underbara harmonier.

Matilda sätter sig vid pianot (varför har hon inte gjort det förr?). Och Jocke backar hennes sång och pianospel med sin pedal steel. Mmmmmm. Sen gör hon "Wrecking Ball" med mera ljuv steel. Sicken sång, sicket spel. Sicket gäng. Redaktör'n kan bara utbrista "Holy Moly!"