Cabbe,
Karin & Jalle |
[2025-10-26]
 ...
på 'New Orleans Fiesta' med The Millimeters + The
Buckaroos feat. Karin Tingne @ Slagthuset i Malmö
18/10
Foto
och video © Redaktör'n. Foto
på ung Millimetersångerska © Redaktörskan.
The
Millimeters: Aron Rubert gitarr, Hjalmar
Von Wachenfelt klaviatur, Tom Bjerrehus
bas, Valdemar Sörenson Palm trummor
+ sångerska (namn obekant. Någon?) i flera
nummer.
The Buckaroos med gäster ikväll: Jalle
Olsson sång/ gitarr, Karin Tingne
sång, Carl Alberto Bettini gitarrer,
Magnus Nörrenberg klaviatur, Torbjörn
Möller bas, Håkan Nyberg
trummor, Janne Erlandsson saxofon, Jonas
Palm saxofon, Petter Lindgård
trumpet.
 Redaktör'n
tillbaka i Malmö, men inte på favoriten Medley
denna gång. Nej nu är det Slagthuset som gäller,
en bit bakom Centralstationen
på Carlsgatan 12E. En stor, rymlig lokal med riktig
scen, bra ljus och ljud, möblerad med en blandning
av runda och rektangulära bord. Runda krogbord, det
gillar Redaktör'n. Lite 'vintage nightclub'. Hit
kommer vi mycket gärna tillbaka.
[Och minns plötsligt ständige entreprenören
Simon Lindekrantz tappra försök att få
igång en levande musikscen i sådan stil i
lokalen Götahof på Bellmansgatan i Göteborg.
Han hann med några fina konserter, tack för
det.]
 En
mycket fin spellokal, Slagthuset, "påminner
mej om Tipitina i New Orleans" sa' Jalle Olsson.
Ett gott betyg från en berest musiker. Kan bli ännu
en favorit för oss. Och ja, det ÄR New Orleanstema
ikväll, från Jambalayabuffé till två
New Orleansinspirerade band på scen.
Först ut är The Millimeters,
unga och klart begåvade. "En
blandning av Meters klassiska repertoar och inslag av
New Orleanslegender som Jon Cleary, Dr. John och Professor
Longhair" brukar de beskrivas som. Nu är tyvärr
inte Red. så kunnig på legenderna The Meters,
kan inte identifiera någon av de instrumentaler
som radas upp. Men välspelat, fräckt och lätt
flummigt är det. En lika ung sångerska dyker
upp på scen efter ett tag och är så klart
lika begåvad hon. Uppfattade tyvärr inte hennes
namn (någon?), inte heller sångtitlarna. Paus. |
The
Millimeters |
Dags
för The Buckaroos med kumpaner. Ett
band som firade 40årsjubileum förra året
på granna Victoriateatern. Malmö är verkligen
välsignat med fina musikscener!
 Om
Buckaroos skrivs det så här: "The Buckaroos
spelar musik med tydliga influenser från den amerikanska
södern. Rock, Cajun, New Orleans R&B och Southern
Soul." Ett band Redaktör'n älskat från
Dag Ett, ett band han följt troget när han haft
en chans. I Malmö så klart, i Göteborg
som bandet alltför sällan besökt. The Buckaroos
är koncentrerad glädje, glöm aldrig det!
Jalle
Olsson sång/ gitarr/ lagkapten och Torbjörn
'Todde' Möller på bas är kvar från
första början. Bakom trummorna
sitter Håkan Nyberg, bl.a. känd från
Nationalteaterns Rockorkester. Från början
var Sticky Bomb Buckaroos trummis (och Sticky följde
f.ö. Jalle som trummis i Wilmer X). Magnus på
klaviatur har väl varit med i åtminstone 25
år. 'Cabbe' Bettini vikarierar alldeles glänsande
på silverfrostad Tele för veteranen Pontus
Snibb. Janne och Jonas på saxar har varit med i
evigheter, Petter Lindgård trumpet med meriter från
bl.a. Timbuktu och Joe Spinaci (dvs. Cabbe Bettinis alter
ego) är inlånad för kvällen.
Och så gästande Karin
Tingne förstås, denna juvel,
som i vanliga fall leder sitt eminenta Karin Tingne Band
tillsammans med maken Peter, mycket fin gitarrist. En
sångerska Redaktör'n hörde för första
gången under en spelning på Medley med Jalle
Olsson & Co - och blev ett fan direkt!
 Tro
det eller ej, men den här kvällen far Redaktör'n
då och då runt som ett skållat troll
på dansgolvet. ("It's not a beautiful sight"
som det brukar heta i krigsfilmer). Påverkad av
bandets rytmer, möjligen även av lämpliga
doser av Wilmer X Rock'n'Roll Lager från Sibbarps
Husbryggeri. Vilket förhindrar seriösa noteringar.
Men Redaktör'n hinner anteckna "Lucky Lips"
(Jerry Leiber - Mike Stoller), med Ruth Brown 1956, med
Karin ikväll. "Bloodshot Eyes" med Wynonie
Harris, fast med Jalle så klart. "Que sera
sera", ett örhänge med Doris Day.
"Some People Can't Dance"
av Mickey Jupp kanske syftar på Redaktör'n.
"Wasted Days and Wasted Nights",
fantastisk låt lirad och sjungen lika fantastiskt
i kväll. Från historiens början av Freddy
Fender, senare av Doug Sahm.
"I'm Ready" (Fats Domino) passar perfekt just
nu. ("I'm ready, I'm willing and I'm able to rock
and roll all night".) Och så "You Can
Have Her", en hit med Roy Hamilton. Det är inte
bara Jalle som gör den fenomenalt: "Sånt
är livet" blev Anita Lindbloms varumärke.
Alla på scen så klart på slutet, trångt
men 'the more the merrier', och dansgolvet är fyllt
till brädden, även det. Saturday Night Fever,
änna!! Sicken kväll, vi kommer tillbaka!!
 "That
Is How It Is" (originalet ligger på The
Buckaroos album "NOLA")
Mobiltelefonvideo så klart, f'låt bristerna.
|
Magnus
och Håkan
|
Jonas,
Petter, Todde (skymd), Janne |
|
