The
J. Geils Band: "The J. Geils Band" ATLANTIC (1970)
The J. Geils Band: "Live Full House" ATLANTIC
(1972)
"You've
heard of the Boogaloo, you've heard of the Boston Monkey,
you've heard of the Philly Freeze... we've got the Detroit
Demolition for you, here tonight!" vrålar sångaren
Peter Wolf mitt i låten "Hard Drivin' Man"
på liveplattan "Live
Full House". Right on - men man undrar nyfiket hur
stegen till den dansen såg ut?
"Full House" är en höjdarplatta och en
sann klassiker - en varmt värderad vinyl som säkert
drev någon granne till halvt vansinne en sen timma under
70-talet.
Men
den J. GeilsLP Redaktör'n spelat mest är ändå
utan jämförelse debutplattan, "The
J. Geils Band". Han sticker djärvt ut hakan
och säger att den är en av de bästa albumen
ur lådan "white boy blues" någonsin.
Sång, munspel, gitarr, orgel, komp - allt sitter som
en smäck. (Solglasögonen också.) Och det är
inte 'bluesrock' (denna så trista etikett) - det här
är jublande rock'n'rollblues av bästa märke.
Bandet svänger fullständigt hejdlöst och gräver
aldrig ned sig i något riffigt tunggungträsk. Nej,
stilfullt rock'n'rolligt i "What's Your Hurry?"
och "On Borrowed Time", snärtigt och instrumentalt
i "Ice Breaker" och "Sno-Cone" (just det,
Albert Collins), hotfullt och rått i John Lee Hookers
"Serves You Right To Suffer". Och... Lyssna själv!
Även
om Redaktör'n är gitarrfreak så måste
han ge X-tra poäng för en riktigt vass munspelare,
Magic Dick (ett namn att leva upp till. Han heter egentligen
Richard Salwitz), som jag ibland tycker når upp till
rent Butterfieldska höjder. Men visst är det ett
glimrande band rätt över. Det blev en lång
rad plattor, det blev t.o.m. pophits - och sedemera en förbandskonsert
på Ullevi som jag inte hört så mycket entusiastiska
omdömen om. Men tänk er en klubb på 70-talet...
De tre banditerna är fr. v. Magic Dick, Peter Wolf &
J. Geils
Kul sida om bandet: funkyjudge.net/geils
PS. Jag såg just att Johan Kronquist (Dirty Records/musikjournalist)
i en artikel i Borås Tidning utnämnde Peter Wolfs
album "Midnight Souvenirs" till ett av årets
(2010) fem bästa. Han är live 'n' kicking, Peter!
(2010-12-29) |