[2011-02-18]
... Otis Rush: "This One's A Good 'Un" BLUE HORIZON (1969)

Ett av de första vinylalbum som inhandlades när bluesen slog till i mitt liv. Ett album som snart kom att definiera hur JAG vill höra Chicago Guitar Blues. Jag är inte precis ensam om det: de här inspelningarna har inte bara omfamnats av skivlyssnare världen över, de har också påverkat en förmodligen oändlig rad av gitarrister. Eric Clapton och Peter Green är glimrande exempel. Otis sätt att spela och tonen i hans gitarr har blivit något av en mall.

LPn innehåller en rad sessions inspelade under perioden 1956 - 1958 för Chicagoetiketten COBRA. I det här fallet utgivna på den engelska etiketten BLUE HORIZON, en underetikett till CBS. Blue Horizon chefades av Mike Vernon: en sann bluesentusiast som dels gav ut skivor med engelska bluesband som Peter Green's Fleetwood Mac och Chicken Shack men också med amerikanska artister som Otis Spann och Champion Jack Dupree. Och Otis Rush.

Michael "Cub" Koda (1948 - 2000), en av mina gurus, skrev i All Music Guide: "These are milestone recordings in the history of the blues and an essential part of anyone's collection." Redaktör'n går ALDRIG i dispyt med Cub Kodas teser.

Får man vara lite nördig? När Otis spelade på de här spåren 1956 - 1958 pekar allt på att instrumentet var en sunburst Fender Stratocaster. Men förstärkaren?
Saxat ur Jas Obrechts klart intressanta intervju med Otis från 1998 (läs den, jag tänker inte försöka bena upp Otis liv och hans ups-and-downs):
- What kind of amp did you use on the Cobra singles?
- It was an amp called Challenge. I bought it at Lyon & Healy.

Någon Challenge-förstärkare har inte Redaktör'n lyckats spåra upp, men väl en Danelectro Challenger. Vars årsmodell 1956 såg ut så här. Tidpunkten stämmer ju, så vem vet? Funky stuff! Vad säger Conny, Axel & Company? Läge att jaga upp en? Jaså, ni HAR redan en i garderoben, jaha...

Lite knepigt att få tag i en sådan förstärkare (till ett anständigt pris) misstänker jag. Då är det betydligt lättare att få höra musiken. Vad jag förstår så är rubbet samlat på CDn "The Essential Otis Rush. The Classic Cobra Recordings 1956-1958". Plus x-tra material: 24 spår i stället för originalets 18. Det är bara att lyssna och låta sig förföras. "I Can't Quit You Baby", "All Your Love", "Double Trouble", "Three Times A Fool" osv. Alla hittar sina favoriter.

Ska vi citera Cub Koda igen? "Otis Rush's debut recordings for the Cobra label are defining moments of Chicago blues. Seldom had a young Windy City artist recorded with this much harrowing emotion in both his singing and playing, simulataneously connecting with the best that Delta blues had to offer while plunging headlong into the electric future." Amen brother.