[2011-03-01]
... The Aynsley Dunbar Retaliation: "Doctor Dunbar's Prescription" LIBERTY / BLUE THUMB (1969)

Ett av de klassiska engelska bluesbanden. De som av princip hatar sådana kan alltså sluta läsa här. Trumslagaren Aynsley Dunbar har ett hyfsat CV: spelade med John Mayall's Bluesbreakers (fenomenala albumet "A Hard Road" med Peter Green), gick vidare till en tidig upplaga av Jeff Beck Group och startade sedan sitt alldeles egna bluesband The Aynsley Dunbar Retaliation. Aynsley tyckte Jeff Beck var för mycket rock! Aynsleys smak vidgade sig så småningom betydligt: han lirade med Frank Zappa, Journey, Jefferson Starship, Whitesnake etc. Men det är en annan historia.

Det album jag främst fastnade för var "Doctor Dunbar's Prescription", bandets andra fullängdare. (På Spotify kopplad med bandets första album: "The Aynsley Dunbar Retaliation"). Då bestod bandet av Victor Brox på sång/orgel (t.h. på bilden nedan), John Moorshead gitarr (t.v. på bilden nedan), Alex Dmochowski bas och Aynsley trummor. Fyra starka kort: en kvartett jämförbar med vilket bluesband som helst där-och-då.

John Moorshead var/är i mångas öron - inklusive mina - en glimrande bluesgitarrist. Alldeles för obesjungen. Även han har en intressant bana: Spelade en gång i världen med Rod Stewart i Shotgun Express. Gick med i The Aynsley Dunbar Retaliation och spelar på samtliga bandets plattor. Startade bandet Heavy Jelly tillsammans med Jackie Lomax. Gick vidare till Graham Bond's Holy Magick och är med på albumet "Holy Magick" (1971) osv. F'låt, jag rycktes med där.

Spotify innehåller även en hopkoppling av bandets tredje och fjärde album, "To Mum From Aynsley And The Boys" och "Remains To Be Heard". Den senare innehåller bl.a. spåret "Downhearted" som är ett rent mästerverk i Redaktör'ns älskade genre "slowblues på gitarr + orgel". Ska ni bara lyssna på ett spår här så välj det. John Moorshead och Victor Brox i högform. (Can blue men play the whites? The verdict is in.)