[2016-02-19]
... på - för en gångs skull - inspelad musik
Karin Rudefelt & Doctor Blues: "Out Of The Blues" (2016) på CD
Karin Rudefelt sång, Lennart Olofsson gitarr/ sång/ klaviatur, Peter Borgström bas, Tobias Magnusson trummor. Som skriver:

"Karin Rudefelt & Doctor Blues släpper härmed sin 5:e skiva med enbart eget material. Med på skivan som gästartister är den finska bluesdrottningen Erja Lyytinen (“The Queen of Slide Guitar”), gitarrekvilibristen Clas Yngström, den legendariske bluesmannen Brian Kramer från New York, den danske bluesmunspelaren Peter Nande samt den världsberömde Hammond-domptören Pierre Swärd."

Ett band som fortfarande tror på att ge ut skivor. En välgjord platta med studioinspelat originalmaterial, snyggt förpackat med textblad och allt. Redaktör'n blir så glad. "Out Of The Blues" är bandets femte platta och titeln passar bra: de fjärmar sig alltmer från det traditionella bluesformatet. Visst finns här några tolvor, t.o.m. en rökare av Chuck Berrys snitt, men varken ackordsföljer eller texter sitter generellt fast i den blå mallen. I stället kan vi få Lennarts ögonblicksbilder från Moskva och hans tankar kring frihetsrörelser i Mellanöstern.

Det är hopplöst svårt att etikettera musik. "I Have To Be Strong" och "Arabian Nights" med Karin vid mikrofonen kanske är modern folkrock, suggestivt ekande "Dying By The Hour" med Lennart på sång tangerar tidig Tom Waits. "It Rains In Moscow" ger här och var vibbar à la Robert Cray. Osv. Bitvis är väl genren 'rock'! Lennart spelar energiskt och ofta mångtonigt, Karin har rejält klipp i rösten och visst fungerar det här bandet långt utanför bluesklubbarnas och -pubarnas härad.

Flera namnkunniga gäster dyker upp på albumet och visst är det skoj om försäljningen ökar på grund av det. Det är alltid skönt med lite Hammondorgel, men bortsett från den så tycker Redaktör'n att bandet i sig är självförsörjande när det gäller musiker. Underskatta er inte, guys!
Fuzztrated: "Insideout" (2016) på Spotify. YouTube: "The Agreement"
Sven Lorentzon gitarr/ sång, Anders Nordstrand bas, Patrick Orrmen trummor. Som presenterar sig så här:

"Vi är en trio från göteborg som är väl förankrad i den tyngre rocken från 60- och 70-talet, Stoner, Psykedelisk, Space rock och Classic Rock
Influerade av band som: Hendrix, Blue Cheer, Clutch, Monster Magnet, MC5, Berg, Hawkwind, Pink Floyd, Doors, Black Sabbath ..."

Sven - välbekant profil i Göteborgs bluesvärld - har vi under åren hört i band som Black Coffee, That Special Sauce och Smiling Blues. Anders har ett förflutet hos garagerockarna Psychotic Youth och Patrick trummade i King Biscuit Blues Time och Rhubarb Blues Band.

Fuzztrated är vad Redaktör'n vet det tyngsta band som Sven spelat i. Det är tungt och det mullrar. EPn rymmer fem spår fyllda av massiva trummor och tunga malande basriff toppade med Svens aggressiva stämma och skönt flummiga gitarr(er). Man har jobbat på bra i studion, poäng för det: enda klagomålet blir att det vokala ibland kommer i kläm i mixningen.

Trots Svens och Patricks CV är Fuzztrated definitivt inte blues, nej inte ens spåret "Damn Old Blues" ger Redaktör'n någon blå feeling att tala om. Redaktör'ns tankar går i stället till när han hörde Black Sabbath i London 1970 - eller till den kväll anno 1999 när Redaktör'n, Fotografskan & deras kumpaner lirade förband till stonerrockarna The Awesome Machine på Mother's Freak MC.

"Insideout" är inte Redaktör'ns vanliga bag och han har svårt att bedöma plattan på ett rättvist sätt. Men han måste beundra bandets energi och dess ambitioner. Det är bara att hoppas på att Fuzztrated når ut till sin rätta publik, det är de väl värda: de musiklyssnare som snöat in sig på den blå retrobagen komplett med bowlingskjortor, brylcreme och ståbas lär inte frysa på Fuzztrated. Sticky Fingers känns däremot som en självklar adress. Debutspelningen äger annars rum i Stenungsund på Restaurang Ti Amo lördagen den 27/2: en spelning tillsammans med Freddie Nystrom Power Trio. [Affisch] Lycka till!

Trumslagaren Patrik är f.ö. inte ensam i familjen om att musicera: hans fru, Josefin Kauttmann, skriver och sjunger en korsning av visa och jazz. Typ så långt från stonerrock man kan komma. Enkelt och chosefritt, inga stora åthävor, ofta backad av Håkan Nordell gitarr och Peter Årnes bas. Lyssna på hennes YouTubekanal!
Sten G and Rocket of Tears: "Terrifying Music From A Lost Age!" (2002, remastrad 2016) på Spotify

Sten Gustavssons vanliga roll är förstås som kapellmästare och flyhänt gitarrist i SGB, bluesrockbandet som bär hans initialer. Han skriver:

"Stens instrumentala album från 2002 finns nu i en remastrad version på Spotify. Troligtvis kommer några av dessa låtar att också spelas live med SGB. Medverkar på plattan gör Calle Stridh (trummis i SGB) och Daniel Bengtsson som spelar bas och spelade in allt."

Something old, something new, something borrowed, something blue. Sten blandar och ger: några klassiska instrumentaler ur Shadows/ Ventures-påsen, några bluesstandards, några original. Ofta inspelade med ett hårdare, mera distat gitarrsound än på originalen: Redaktör'n kommer så smått att tänka på "Underground Fire", The Ventures s.k. 'heavy' album från 1968. Sten hade helt klart skoj när han spelade in den här mångsidiga samlingen, det kommer lyssnaren också att ha. Öppna en kall öl och tryck på Play!