[2012-05-24
... om Blue Ruin @ 9:ans Ölhall 20/5
Leif 'Pedda' Pedersen sång/ gitarr, Mårten Olsson gitarr, Bo Hansson klaviatur, Stefan Klementsson bas, Bob Gilbert trummor. Foto Vanja.

Ännu en mycket lyckad musikkväll - i en respektabelt lång rad - på 9:an. Kvällens band, Blue Ruin (f.d. The Way West Blues) har jag tidigare skrivit flera glada rader om. Repertoaren var väl inte SÅ annorlunda denna gången, så jag följer tesen att bilder kan säga mer än tusen ord.

Men skrivklådan gör att jag likväl måste notera att Blue Ruin är en fint sammansatt kvintett, antingen det gäller att spela straight blues eller mera sydstatsrockigt material. Pedda lät påfallande Peter Green-influerad på såväl gitarr som röst. Mårtens gitarr fångade i stället desto mera av Allmans sound. Bosse växlade mellan vackert pinglande pianomelodier och Hammond Madness. Och Stefan & Bob var den spinnande V8:an som drev hela fordonet framåt.

De här gubbarna gör 'den vanliga blueskatalogen' övertygande bra. Fleetwood Mac, BB King & Co. Det vet ni redan. Men Redaktör'n erkänner att han tycker det är roligast när de plockar från lite andra källor.

Favoriter denna gången? Nykomlingen "Beauty Parlor Gossip": en rolig shuffle med sköna rock'n'rollvibbar ur Eddie Macks sångbok. Och lättjazziga "Rocking Chair", gungande allsångsvänliga "One Sweet Letter" och instrumentala "Remington Ride" med Mårten på auktoritativ lead. Lika fina som sist.

Men även långsamma, sorgsna "Come Back Baby" (bl.a. Ray Charles) där Pedda levererade ett underbart solo. Eller egenhändigt skrivna slidebluesen "Plugging The Hole" om hur man kan ha ett hål i hjärtat, stort nog att ställa en jätte-TV eller parkera en bil i. Blues av idag.
... om Gbg Blues Ambassadors @ Packhuskajen 20/5
Bertil Löfdahl sång/ gitarr, Robert Tolf sång/ munspel, Fedde Talsma klaviatur, Gunnar Kungur bas, Janne Kvarnström trummor. Foto: Vanja. Arr: Göteborgs Bluesförening

Dagens program: "Europas maritima dag bjuder på en fartfull dag för alla åldrar med aktiviteter längs älven från Gullbergsvass i öst till Klippan i väst." Så sant. Vädrets gudar voro vänligt stämda, och Redaktör'n hann både med att gå ombord på den gigantiska isbrytaren "Oden" och lyssna på elektrisk blues på Packhuskajen.

Och ambassadörerna lät bra, förstås, men det viktiga var så klart att nå ut till de 'ännu inte frälsta'. Redaktör'n tror att den här typer av räder ut i stadsgeografin har en stor funktion att fylla. Och han saknar bluestältet som stod vid Stora Teatern under några varma GöteborgsKalaskvällar för länge sedan.