Bild
t.v. pressbild. Foto: Jonas Kündig. Foto t.h. och
nedan © Redaktör'n
|
[2023-04-23]
 ...
på
Gotta Serve Somebody - A Tribute To Bob Dylan @ Stadsteatern
19/4
+
Olle Schelander @ Frankes 21/4
 Bob
Dylan och Redaktör'n har ett trassligt förhållande.
Det är sen gammalt. "It's complicated"
skulle vi skriva i Facebook. Redaktör'n har sett
Dylan på scen en enda gång, den 25 september
1987 på Scandinavium under "Temples In Flames"-turnén,
en turné han gjorde ihop med Roger McGuinn
och Tom Petty & The Heartbreakers.
Redaktör'n tyckte Dylan var rätt seg. Det starkaste
minnet är fortfarande när 'förbandet' McGuinn
& Pettybandet gjorde Gram Parsons/ Roger McGuinns
gungande "Drug Store Truck Drivin' Man" alldeles
lysande. Nog sagt. Jo, minns också att Dylan gick
på scen i exakt annonserad tid.
Redaktör'n började faktiskt lyssna på
Dylan p.g.a. hans koppling till idolen Mike Bloomfield,
en helt OK ingångspunkt. Och har långt senare
fått "Slow Train Coming" (1979) som sitt
favoritalbum med Dylan. Fast där lirar Mark
Knopfler gitarr, med den äran. Ett album
inspelat i Redaktör'ns älskade Muscle Shoals.
Och ett album där första spåret är
"Gotta Serve Somebody" (som Bygren &
Co. f.ö. gör en sanslöst bra tolkning
av), vilket ger en snygg övergång: |
 Ty
Redaktör'n såg/hörde föreställningen
'Gotta
Serve Somebody - A Tribute To Bob Dylan'
på Stadsteatern i onsdags. Han var inte ensam, föreställningen
är uppenbarligen en publiksuccé. Läste
Daniel Claesons recension i lokaltidningen men gillade
till skillnad från sagde skribent att bandet höll
sig hyfsat nära originalen. Ska Redaktör'n för
en gångs skull gå på konsert och lyssna
på Dylans sånger får det gärna
låta Dylan. Höll däremot med om att Kristina
Issa var glimrande.
Och Redaktör'n föll inte heller för de
inslag av föreläsning som lagts in mellan låtarna.
Förstår idén, men tyckte de bröt
de stämningar som bandet skapade. Men visst, detta
var inte en traditionell konsert, en sådan hade
sannolikt inte fått nåd för Stadsteaterns
programansvariga. Det behövdes något mera.
Men bandet, Valdemar, var fenomenalt
och mönstrade flera bekanta favoriter. Daniel
Gibson trummor, Dan Helgesen
orgel, Gunnar Frick pedal steel, gitarr,
dragspel. Say no more. Och Pär Öjerot
på Telecaster och 'non reverse' Firebird (nörd,
jag vet), en begåvad musiker och studioägare
(Studio Gröna Svanen) som Redaktör'n haft det
stora nöjet att resa tillsammans med i den amerikanska
Södern. Allt ljus på orkestern, även de
begåvningar som Redaktör'n inte har samma koll
på. Facts & info: Sånglista
+ Musiker
ur programmet.
|
 Två
kvällar senare ytterligare en skvätt Bob Dylan
med en minst lika begåvad musiker: Olle
Schelander. Ikväll är Redaktör'n
långt från Stadsteatern i alla avseenden:
sportbaren Frankes nära Svingeln. Inte Olles vanligaste
musikscen precis, men ikväll är han lojal vikarie
för en avbokande kompis.
Olle har applåderats på scener som legendariska
The Bluebird Cafe i Nashville, hemmaplan för singer/
songwriters. Ikväll står han på en sportbar
hemma i Göteborg, och självklart har också
deras publik rätt till bra musik. (Redaktör'n
har sett/hört legenden Dan Penn på sportbar
i USA). Ikväll får de det.
Olle solo 'på scen' men med magisk 'loop-pedal':
spela in din egen kompgitarr under låten - och i
nästa vers kan du spela solo över det inspelade.
Och vilka solon sen ... plats för 'Wow-faktorn'.
Ett par Dylan som sagt, en Hendrixfärgad "All
Along The Watchtower" plus "Mr. Tambourine Man".
Två vackra original: "Angeline" och "Border
To Border". Dessutom Delbert McClinton, Little Feat,
Dickey Betts, Stephen Stills, Robert Johnson, Peter Green,
Eric Clapton m.fl. Sång och gitarrspel i högsta
division, 'top notch' sa' nån, och Olle går
segrande ur striden med TV-skärmarna. Dessutom gott
käk och schysst personal: tack för donation
av lakritsshots, det var ett tag sedan, och tack för
ambitionen att ha vettig livemusik! |
|
