 |
[2025-02-06]
...
på ”Hur och när bluesen kom till Sverige”,
en bok författad av Leif Gäverth
Samtliga bilder från boken.
Förutom den med kaffekoppen ©
Redaktör'n
Den
här splitter nya boken fick Redaktör'n i sin
hand omkring Nyår. Det har tagit sin lilla tid att
läsa den, att ge den någon form av rättvisa.
Det är dessutom en bok vars läsning leder till
att man plockar fram andra böcker, tidskrifter och
inte minst skivor.
Det
är en i alla avseenden stor bok som författaren
presterat. Pratar vi siffror mäter den 265 x 210
x 20 mm, väger 1200 gram och består av 328
rikt illustrerade sidor inbundna i ett hållbart
halvklotband. Stor till formatet, stor till innehållet
och en stor prestation av författaren. Hur har karl'n
hunnit?
Redaktör'n är djupt imponerad efter genomläsningen
och vill direkt poängtera: Om alla artister, skivor,
lokala scener etcetera presenterats enligt någon
form av millimeterrättvisa hade författarens
verk haft formatet av Encyclopaedia Britannica. Författaren
måste välja.
Han tar oss vid handen och leder oss igenom generationer
av blå musik. ”Bluesens form”, ”Bluesens
ursprung”. ”De första smakproven”.
Och visst tog bluesmusiken rygg på jazzen när
den nådde Sverige. ”Jazzen gör entré”.
”Den inhemska jazzutvecklingen”. ”De
första svenska bluesbaserade inspelningarna”.
Och så fortsätter det, lugnt och metodiskt,
tydligt strukturerat med ständiga fördjupningar.
Hur anlände musiken, vilka vägar tog den, vem
spred kunskaperna, hur gjordes detta, vilka var pionjärerna
bland de svenska musikerna och skivutgivarna osv. En historik
över ett skeende, inte en förteckning över
svenska bluesmusiker om någon trodde det. Och kände
sej utelämnad. |
Författaren
lägger givetvis stor vikt vid utländska, främst
amerikanska, artisters besök i Sverige. Konserter
som influerade såväl publik som musiker, som
skapade en grogrund för tidskriften Jefferson, för
SBA och för lokalföreningarna. Som i sin tur
ordnade konserter, t.o.m. turnéer. Inte heller
glömmer han radioprogrammen: Helander, Solding m.fl.
De inflytelserika skivbolagen Mr. R&B och Sonet och
deras utgivningar beskrivs utförligt. Där kan
Red. tycka att göteborgska Last Buzz Record Co.,
nämnda under rubriken 'Övriga bolag', kunde
fått några ytterliga rader med tanke på
sin omfattande utgivning (ca 60 album och ett antal singlar).
Men om igen, man måste välja.
Boken innehåller inget person/ sakregister, däremot
en mycket noggrann och ambitiös innehållsförteckning.
Historiken styckas upp i rubricerade moment, ex. ”24.2.1.2
Turnéarrangören”, vilket gör det
lätt för författaren att göra tydliga
korsvisa referenser inom boken.
Men vad säger man då som lokalpatriot, som
göteborgare? Jo tack, Göteborgs Bluesförening
tillägnas nio sidor med tonvikt på perioden
1976-1985. Prisas för sitt ambitiösa konsertprogram,
även idag, och för sitt (t.o.m. 1982) arbete
som turnéarrangör. I övrigt får
Nefertiti, denna institution, en helsida.
Våra lokala musiker? Totta's Bluesband och Mr Bo
presenteras, liksom Bror Gunnar Jansson. Henrik 'Pilen'
Pilquist och Marino Valle är plåtade i full
fart på en festival. Och Al Tehler dyker upp i en
anekdot från 1982 om hans möte med Sonny Terry
& Brownie McGhee.
Och anekdoter är det gott om. Om möten och turnéminnen
med utländska artister. Om resor till USA med musik
i sikte. Om svettiga konfrontationer, om glada återseenden.
Författaren har rika källor att ösa ur.
PS. Man lär sej mycket nytt: Red. som har en klockarkärlek
till Muscle Shoalsscenen får lära sej att 1993
uppträdde Muscle Shoals Rhythm Section på Skeppsholmsfestivalen
och kompade bl.a. en av hans favoriter, Little Milton.
Och år 2006 välsignades Mönsteråsfestivalen
med en konsert av Dan Penn & Spooner Oldham. Mumma!
Vad ska petimetern klaga på? Ett halvt dussin felstavade
namn – bland en miljon korrekta. Nej, lägg
ned det, det finns inte mycket att klaga på. Författaren
har gjort ett otroligt jobb och det ska han ha all cred
för. Tippin' my hat.
Förlagets
(eget förlag) presentation
”Hur och när bluesen
kom till Sverige är det första heltäckande
verk som skrivits om detta ämne. Inledningsvis beskrivs
vad som kännetecknar blues, dess ursprung, historia
och spridning. De första besöken av afroamerikanska
musiker och deras påverkan på inhemska musiker
behandlas. Hur bluesen bemöttes hos oss i början
redogörs det för. Fokus ligger dock på
utvecklingen från 1960-talets bluesboom fram till
i dag. Här behandlas utförligt de afroamerikanska
bluesbesöken, men också de viktigaste svenska
artisterna, bluesföreningarna och andra bluesarrangörer,
bluesfestivaler, svenska bluesproducenter samt bl.a. radio-
och tv-program om blues.
De svenskar som tidigt reste till USA för att uppleva
musiken på plats berättar sin historia. Även
musikformerna ragtime, boogie-woogie, cajun och zydeco
får sin beskärda del. Boken innehåller
många unika bilder och en hel del anekdoter från
möten med bluesmusiker. Författaren har på
olika sätt varit djupt involverad i den svenska bluesscenen
sedan slutet av 1970-talet.”
Boken är tillgänglig hos Bokus
och Adlibris
|
|
|