Sångaren
Jimmy Hall har varit en stor favorit hos Redaktör'n
sedan albumen från 70-talet med bandet Wet Willie.
Nu kommer ett nytt soloalbum, "Ready Now", med Jimmy
med kompbandet Joe Bonamassa och Josh
Smith gitarrer, keyboardist Reese Wynans
(Stevie Ray Vaughan), basist Michael Rhodes
och trumslagare Greg Morrow. Dessutom gästar
gitarristerna Warren Haynes och Jared
James Nichols. (2022-10-23) |
Joe
Louis Walkers debutalbum från 1986 gick rätt
in i hjärtat på Redaktör'n. Gillar man Robert
Crays tidiga plattor så gillar man nog även
denna. JLW är kanske lite råare.
JLW lirade på Nefertiti för länge sedan, före
ombyggnaden. Du minns valven? Man skulle sitta innanför
dem. Minns inte hur vi satt. Fenomenal konsert i vilket fall
som helst, hur vi än satt! (2022-10-24) |

J.
Geils Bands första tre album är sanslösa
korsningar av blues, soul och rock'n'roll. De två första,
"The J. Geils Band" (1970) och "The Morning After"
(1971), är studioalbum. Detta tredje från 1972 är
live. LIVE.
"We got the Detroit Demolition here for ya tonight"
skriker Peter Wolf, sångare och munspelare.
Han talar sanning. (2022-10-31) |

Terry
Dolan och hans Terry & The Pirates
härjade vilt i San Franciscobygderna under 80-talet. Redaktör'n
prickade in dem i det lilla samhället Rodeo nordost om
S.F. Glimrande Californiarock med Terrys råa stämma
och de båda sologitarristerna John Cipollina
(Quicksilver Messenger Service) och Greg Douglass
(Steve Miller Band). De hann faktiskt titta in i studion också,
"The Doubtful Handshake" är från 1980.
(2022-11-07) |

Tyrone
Davis, fenomenal soulsångare med tre nummer ett
på Billboards R&B-lista: "Can I Change My Mind"
(1968), "Turn Back the Hands of Time" (1970), och
"Turning Point" (1975).
Jodå, förlagor till Simon Lindekrantz paradnummer.
Och kolla på Springsteens nya album! (2022-11-14) |

Fabulous
Thunderbirds första album från 1979. En
kvartett som var Austin TXs stolthet, stammisar på den
hetaste bluesscenen lokalt, Antone's. Jimmy Vaughans storhetstid.
14 spår här, dvs. 3 fler än på ursprungsvinylen.
Om Girls Go Wild över dem 2022? Osäkert. (2022-11-21) |

Julen börjar
göra sej påmind, och för Redaktör'n är
plattan An Austin Rhythm and Blues Christmas
ett måste bredvid Dean Martin och Beach Boys.
Fabulous Thunderbirds, Lou Ann Barton, Willie Nelson, Angela
Strehli + en massa andra blueslirare! (2022-11-28) |

Ett album
som ursprungligen gavs ut 1979, då med ett annat omslag
med en röd Gibson. LPn var Jimmy Johnson's
första på Delmark.
Och med tanke på hans stora begåvning som textförfattare
- här radades inte slitna klyschor upp - skickade Delmark
med ett blad med sångtexterna. Inte det vanliga där
och då. (2022-12-05) |

"Truth"
är Jeff Becks debutalbum från 1968.
Det första med The Jeff Beck Group. Rod
Stewart sång, Ron Wood bas och Micky Waller trummor, åsså
Beck på gitarr förstås. Ett album som närmast
definierade bluesrocken.
Nästa år släpptes gruppens uppföljare "Beck-Ola",
dessutom Led Zeppelins debutalbum. Klassiker! (2022-12-12) |

George
Jones är 'country', visst - men han är ofta
'country soul'. Vilket bl.a. detta album från 1999 visar
tydligt. Som på Redaktör'ns favoritspår, "Choices".
"Now I'm living and dying with the choices I've made".
Ingen blank välmejkad glamour där inte.
Även om Du inte är svag för country, ge George
en chans! (2022-12-19) |

B.B.
King live i Chicago 1966. Det finns ett antal liveplattor
med B.B., alla har väl sin egen favorit, "Regal",
"Cook County Jail" etc. Detta är Redaktör'ns
favorit. Inte minst för Hammondorganistens skull: Duke
Jethro. Som missnöjt spelade piano på "Regal"
eftersom orgeln var trasig. B.B. insisterade. (2022-12-25)
|

Boz
Scaggs anno 1969 med ett album inspelat i Muscle Shoals
Sound Studio, Sheffield, Alabama. Med bl.a. Duane Allman
på glimrande gitarr. Kolla ex. "Somebody Loan Me
A Dime".
Boz har långt CV: Gatusångare i Stockholm (!), medlem
i framgångsrika Steve Miller Band, soloartist.
Alltid begåvat, alltid med stor elegans. (2022-12-30) |

Jodå,
kalla Larry Carlton 'Los Angeles slick' om
du vill. Men snacka om blue feeling. Speciellt på plattor
som "Last Nite" förstås. Men "Sleepwalk"
från 1982 (ovan) är albumet som öppnade Redaktör'ns
öron för Larry.
Och spåret "Sleepwalk" är fortfarande en
stor favorit. (2023-01-09) |

"The
Royal Scam" var Steely Dans femte studioalbum
(1976) och är förmodligen Redaktör'ns favoritalbum
med bandet. Delvis p.g.a. raden av fenomenala gitarrister: Walter
Becker, Denny Dias, Larry Carlton, Elliott Randall och Dean
Parks.
Nä, inte Jeff 'Skunk' Baxter denna gång. Det funkade
liksom bra ändå. (2023-01-16). |

The
Marshall Tucker Band låg likt Allmans på
Capricorn och var/är ett av de 'stora' sydstatsbanden.
Lite mjukare sound än Allmans, blandade in klangfärger
från jazz och country i mixen. Men hade likt Allmans två
herrar som kunde lira blues på sina Les Paul.
Två paradnummer på plattan: "Fire On The Mountain"
och "Can't You See". (2023-01-23) |

Nick
Curran, Texasbaserad gitarrist/ sångare/ låtskrivare
levererar 'oldschool blues' i en mix av 'uptempo shouters, slow
and dirty ballads, and swing numbers' med hjälp av bl.a.
Kim Wilson. Och jo, Nick var T-Birds gitarrist under en period.
Oldschool, visst, men han gör The Stooges "No Fun"!
Inte vanligaste spåret på en bluesplatta! (2023-01-30)
|

James
Hunters första album under eget namn kom 1996
på legendariska Ace Records. Det har blivit en rad fler
- på andra etiketter - men denna plattan har en speciell
plats i Redaktör'ns hjärta. Engalnds Sam Cooke?
James har besökt Sverige några gånger, bl.a.
Åmål's Blues Fest 2004. Senast? Nalen 2018 förmodligen.
Fenomenal kväll. (2023-02-08) |

24 spår
med Dr. Feelgoods singlar, från 1976
("Roxette") till 1986 ("See You Later Alligator").
"Gritty combo rooted in R&B that became a fixture of
the '70s pub rock scene and an influence on the punk movement"
skrev AllMusic.com. Så sant! (2023-02-13) |

Buddy
Guy från början av 60-talet, långt
före 'polka dot guitars' och hängselbyxa. Mörk
kostym och vit SG är klart klädsammare. Dessutom är
plattan grym, delvis beroende på musiker som like Junior
Wells, Otis Spann och Fred
Below. Redaktör'n inhandlade LPn för evigheter
sedan och har inte tröttnat. (2023-02-20) |

The Nightfly
är ett album av musikern och låtskrivaren Donald
Fagen från 1982. Det var Fagens första soloalbum
efter Steely Dan. Och den första CD som
Redaktör'n köpte, trots att han hade vinylen.
Fenomenalt läckert album med musiker
som Jeff Porcaro, Randy Brecker, Michael Brecker, Greg Phillinganes,
Marcus Miller och Steve Gadd. (2023-02-27)
|

Eric
Claptons album från 1974, inspelad i Criteriastudion
i soliga Miami, producerad av Tom Dowd. I Wikipedia
hittar vi att "Ryan Book of Music Times felt the music
on the album ranges from "bright blues rock" to sentimental
ballads like "Let It Grow", and Robert Christgau said
it features "sleepy postjunk funk" with intimations
of sex." Så pass.
Redaktör'n var först missnöjd, tyckte plattan
var för snäll, men som det heter, den växer för
varje spelning! PS. Länk till deluxeupplaga. (2023-03-06) |

Eric
Johnson, supergitarrist från Austin TX. Ett album
från 1986 som innehåller något av det grannaste
elgitarrspel som Redaktör'ns åldrade öron hört.
Roscoe Beck bas och Jerry Marotta
trummor noteras i laguppställningen.
Eric är nog lite nörd på gitarrer, har åsikter
om hur gamla batterier i pedaler ska vara för att låta
bäst. Vi förlåter honom så gärna.
(2023-03-13) |

Commander
Cody and His Lost Planet Airmen med en mix av country
rock, rockabilly och western swing. En underbar grupp musiker
inkluderande Bill Kirchen, en levande Telecasterlegend.
Detta är debutalbumet från 1971 som bl.a. innehåller
hitsinglen "Hot Rod Lincoln". Det blev många
fler album, tyvärr inte hits. (2023-03-22) |

Danny
Gatton
var ännu en av dessa Telecaster Masters (tänk Roy
Buchanan, Bill Kirchen osv.). Plattan kom 1991 och Danny använde
förstås bl.a. sin 1990 Fender Telecaster Signature
med Joe Barden pickups.
Albumet nominerades till Best Rock Instrumental Performance
vid 1992 års Grammy Awards men priset gick till Eric Johnsons
"Cliffs of Dover". Inget att skämmas för.
(2023-03-29) |

Fandango!
är album nummer 4 från Texastrion ZZ Top,
släppt 1975. Sida ett live, sida två studio. Redaktör'ns
definitiva favoritspår, "Blue Jean Blues" (studio),
är en läcker slowblues.
"Tush" däremot är en röjare, släpptes
som singel och gick till #20 på Billboard Hot Hundred.
(2023-04-03) |

Charley
Musselwhite sång/ munspel i full fart anno 1967.
Uppbackad av Harvey Mandel gitarr, Barry
Goldberg piano/ orgel, Bob Anderson
bas och Fred Below Jr. på trummor. Producent:
Samuel Charters.
Charleys första album. Född '44, fortfarande aktiv
på bluesscenerna. Attaboy! (2023-04-09) |

Joe
Cockers "Mad Dogs & Englishmen" från
1970 är en dokumentation av den turné han gjorde
med Leon Russell och hans musikerelit. Jag
såg just om DVDn från turnén och läser
dessutom en ny biografi över Leon. Är fascinerad av
karl'n!
Laguppställningen var grym, enklast
att läsa här! (2023-04-18) |

ACE Records
skriver: "Candi Staton is the finest female singer ever
to grace a Southern Soul recording, her achingly vulnerable
vocals perfect for the lyrics of the best country/soul songs.
Luckily for us, during her tenure at Rick Hall’s
Fame label she got the best songs, mostly from the
pen of George Jackson, perhaps the top Southern
Soul songwriter of his generation." (2023-04-24) |

The
Teskey Brothers kommer inte från den amerikanska
Södern utan från Melbourne, Australien. Skapades
2008 av bröderna Josh Teskey (sång/
rytmgitarr) och Sam Teskey sologitarr). Och
lirar soul music, med inflytande från jazz och rhythm
and blues.
Jämförs gärna med Otis Redding och Wilson Pickett,
men visst kan ett stänk Allman Brothers krypa fram? (2023-05-01)
|

Tycke
och smak, för Redaktör'n är det Earl
Hooker som är 'Den Store Hookern'. "Two Bugs
& A Roach" är en pärla, särskilt om
man uppskattar ljudet av en wahwahpedal som en del av bluesens
klangfärger.
Detta är en reissue med bonusspår, originalet hade
ett annat omslag. Också det med en dubbelhalsad Gibson:
lär ha inspirerat Jimmy Page att inhandla en sådan
... (2023-05-22) |

"I Told
You So", albumet från 1984 med Omar &
the Howlers som fick Redaktör'n att fastna för
Kent Dykes, a.k.a. Omar. Fast det var nog snarare gigget på
Antone's Nightclub i Austin TX sommaren '84. Hur som helst,
Omar är kung var han än är.
I Göteborg har han varit ett par tre gånger men har
då lirat litet tyngre än vad han gjorde '84. Redaktör'n
föredrar det lättare gunget. Tycke och smak. (2023-05-29) |

Redaktör'n
hörde Håkan Nyberg and his Bluesmen göra Mickey
Jupps "Switchboard Susan" på Medley.
Jalle sa' "Han har en ny platta ute nu!" och Redaktör'n
fann sej helt plötsligt spela albumet "Up Snakes,
Down Ladders" (2022) fram och tillbaka i bilen.
Mickey är en veteran från den första engelska
pubrockvågen från början av 70-talet. Vid sidan
av band som Kursaal Flyers, Ducks Deluxe och Dr Feelgood. Lysande
låtskrivare!! (2023-06-09)
|

Lou
Ann Barton, Marcia Ball, Angela Strehli, tre imponerande
kvinnor på Austin TX scener. De har t.o.m gjort en platta
ihop, men detta är Lou Anns egen. Med ett pärlband
av Austins finaste: David Grissom, Denny Freeman, Derek
O'Brien, Jimmy Vaughan, Kim Wilson, Reese Wynans ...
listan kan göras lång.
Albumet "Read My Lips" utgavs ursprungligen 1989 på
bluesklubben Antone's egen etikett. En klubb som var hemmaplan
för Lou Ann. (2023-06-21) |

Ry
Cooder,
mästerlig slidegitarrist, sessionmusiker, bandledare, låtskrivare.
Har en lång rad plattor i sin CV, Redaktör'n kunde
lätt valt någon annan. Omger sej alltid med grymma
musiker, här t.ex. Tim Drummond bas, Chuck
Rainey bas, Jim Keltner trummor och
Jim Dickinson klaviaturer. Och se: John
Hiatt på kör här och var.
Kritikerprisade spår: Eddie Cochrans "Blue Suede
Shoes" och Bob Dylans "I Need a Woman." (2023-06-26) |

The
Paladins föddes i San Diego, Kalifornien, i början
av 1980-talet. Detta är deras första platta på
Alligator från 1988 med en mix av rockabilly och blues,
dessutom med ingredienser från R&B och swing.
Ett barband av bästa märke som borde diggas av alla
som gillar Los Lobos och The Blasters! (2023-07-12) |

Foy
Vance, singer/songwriter från Nordirland, jämförs
ibland med Van Morrison. Här har han vallfärdat till
Muscle Shoals Alabama för att göra ett album (släppt
2019) likt de hans idoler en gång skapat. Kalla det pastisch,
Redaktör'n kallar det bra!
Superba musiker (Spooner Oldham, David
Hood m.fl.) och vokalister (Marie Lewey,
Cindy Walker). Så klart. (2023-07-17) |

Jo, Redaktör'n
är stor fan av Grateful Dead, detta legendariska
San Franciscoband. Som lirat allt från bluegrass via country,
blues och tuff rock till flummig psykedelia. Anförda av
sin lika legendariske sångare/ gitarrist Jerry
Garcia.
Detta är en konsertplatta från 8 maj 1977. En höjdarkonsert.
Sådana gjorde de ofta och antalet konsertinspelningar
är nog oräkneligt. Redaktör'n kunde valt en annan,
men denna är bra. Peace! (2023-07-24)
|

Efter att
Redaktör'n prisat hans son, Duane Betts,
och hans album "Wild & Precious Life" är
det väl dags för pappa Dickey Betts.
En fenomenal gitarrist, givetvis främst känd för
sin roll i The Allman Brothers Band. Men glöm aldrig de
album han gjort under eget namn. Detta är nummer tre i
ordningen, "Atlanta's Burning Down" från 1978.
"But there is no retro feel on this disc either; it sounds
consistent with a man's vision who's always considered himself
right on time and still does. Loud, tough, and funky, Atlanta's
Burning Down is a winner." (All Music Guide) (2023-07-31) |

Delbert
McClinton är en stor favorit hos Redaktör'n.
Han kunde nästan ha valt vilket album som helst, men "Never
Been Rocked Enough" från 1992 är alldeles glimrande,
så ...
Paradnummer som "Every Time I Roll the Dice", "I
Used to Worry", "Why Me?", "Have a Little
Faith in Me", "Blues as Blues Can Get" och "Can
I Change My Mind". Och coola gäster, vad sägs
om Bonnie Raitt på slidegitarr? (2023-08-07) |

Freddie
Kings album "Getting Ready" (1971) var det
första av tre som gavs ut på Leon Russells SHELTER-etikett.
Producerat av Leon Russell och Don Nix - och alldeles superbt.
Kanske den första Freddie King-LPn som Redaktör'n
köpte? Svårt minnas, det har blivit fler.
Redaktör'n såg Freddie två ggr i London: en
gång i grå kostym på Marquee, en gång
i vit jumpsuit på 100 Club. Tidsmarkörer. (2023-08-14) |

Etta
James debutalbum på CHESS 1961. Nä, "I'd
Rather Go Blind" är inte med på denna plattan,
men en massa annat godis. En bred, kanske lätt spräcklig
platta: Chess och Etta testar många stilar, alla med framgång.
Mäktigt kompband!
Blues då? Willie Dixons “I Just Want to Make Love
to You” är väl det bluesigaste spåret
på denna LPn. (2023-08-21) |

Stephen
Bruton, singer/songwriter, gitarrist deluxe, skådespelare
... En gentleman och en stor favorit hos Redaktör'n - även
hos Olle Schelander, och det kan faktiskt höras någon
gång i Olles egen musik. Brutons platta är från
2005, tyvärr förlorade vi honom redan 2009.
"From the Five is a thoughtful, reflective, and impressive
set of beautifully produced and imagined songs from an underrated
architect of the Texas singer/songwriter tradition." (Allmusic
Guide) (2023-08-28)
|

Albumet "Super
Session" från 1968 var väl det som
startade eran med supergrupper: stjärnor från olika
håll som skulle skapa något alldeles enastående
tillsammans. Det blev det sällan - men "Super Session"
ÄR ett fenomenalt album. Extraspår på CD/Spotify.
Mike Bloomfield och Steve Stills
gitarrer (var sin LP-sida) och Al Kooper på
orgel genomgående. Har Du åldern inne minns du kanske
spåret "Stop" (Bloomfield) som signatur till
radioprogrammet "Pop i sommarnatt"? (2023-09-04) |

Nej, Chicken
Shack var väl inte i klass med Fleetwood Mac,
men vilka var det på den brittiska bluesscenen? Likt Fleetwood
Mac spelade de in för Blue Horizon. "This three-disc
set collects the band's entire output for the imprint from 1967-1969
and includes alternate takes, singles, and B-sides (56 tracks
in all)."
Stan Webb gnistrade ofta till på gitarr,
en stor beundrare av Freddie King. Sången var inte lika
vass, där glänste istället Christine
Perfect, senare medlem i Fleetwood Mac, än senare
med namnet Christine McVie. (2023-09-11) |

Ytterligare
en Telecaster Master (vi presenterade Danny Gatton tidigare)
med ett oblitt öde. Roy Buchanan var liksom
Danny lika vass på blues som på countryrock. Sägs
ha varit påtänkt för medlemskap i Rolling Stones.
"Live Stock" gavs ut 1975. Lär ha influerat Jeff
Beck som tillägnade Roy spåret "Cause We've
Ended as Lovers" på albumet "Blow By Blow".
Finns ett antal liveplattor med Roy numera på Spotify:
Har inte kollat in dem men botanisera gärna. Roy var en
fenomenal liveartist! (2023-09-18) |

Rolling Stone
skriver om Bonnie Bishops album: "From
the opening strains of the gospel/ swamp-infused pleading of
“Mercy” to the closing sing-along chorus of the
bluesy, touching “You Will Be Loved,” Cobb captures
all the passion, vulnerability and sheer soul Bishop conveys
in ten moving, emotionally driven tracks."
"Her vocals mix the Southern sass of Shelby Lynne with
the guts of Susan Tedeschi, leaving room for a fair amount of
Bonnie Raitt-syled grit and gumption." Mmmm, Bonnie har
spelat in TVÅ av Bonnies låtar. (2023-09-25) |
|