Gigs fr.o.m. 9 april 2008 t.o.m. 10 maj 2008 Nyare  

BLUESTOLFAN: lör 10/5 2008 KoM, Göteborg
 Fr.v. Hans Dillner gitarr/sång, Mats Hellgren trummor, Robert Tolf sång/munspel, Bengt Andersson gitarr/sång, Björn Malbert bas

Blues, precis som jazz och annan musik, kan ha många ansikten. Blues kan vara mörkt blå, vass, farlig, kanske trasig eller rent tragisk. Eller ljusare i färgen, gemytlig, godmodig, harmonisk. Bluestolfan landar med båda fötterna i den senare kategorin, är dessutom inget rent bluesband. I London hade de snarare fått etiketten "pubrock" (en genre jag gillar, obs!).

Den här kvällen på KoM var första gången jag sett hela bandet, även om jag som flitig blueslyssnare hört Robert Tolf på scen en massa gånger. Han är en förnämlig munspelare med en märklig förmåga att få ett standardmunspel att låta kromatiskt. Bandkamraten Hans Dillner hade jag däremot inte hört tidigare: ett påfallande inspirerat gitarrspel, växlande mellan pickin' och slide, alltid smakfullt. Men det är ändå sången som för mig framstår som Bluestolfans stora styrka. Dels var för sig (Roberts röst är sedan länge mångas favorit på de blå scenerna), men framför allt kollektivt. Unisont eller i stämmor, ibland gospelinfluerat, ibland mera poppigt och vitt. Alltid snyggt gjort. Jag tänker på ”O brother where art thou” sa' Lena Knutsson entusiastiskt, och jag förstår henne..

Poppigt ja: de här gentlemännen kan sin 60-talspop och gör fina versioner av både Animals- och Beatleslåtar. "Day Tripper" och "Så lunkar vi så småningom" flätar de överraskande samman till en enda låt. Men visst, det blir straight blues också, klassiker som "Help Me" och "Sweet Home Chicago". Robert gör "Make Me A Pallet" till allsång (den gjorde aldrig Kjell Lönnå). Och så avslutar bandet stilfullt med "Goodnight Irene". Allsång igen. En kväll med trivsam blues (även om någon purist därute kanske skulle ha svårt för just den ordkombinationen).
Christer (2008-05-12) Bilderna © Bluestolfan
SUE SERGEL: ons 7/5 2008 Jazzå, Göteborg. Release av hennes nya fullängdsCD "Move Into The Light" på Last Buzz Record Co.
Sue Sergel sång, Johan Johansson keyboards, Thommy Larsson trummor, Conny Sävmo bas, Kalle Ruuth gitarr, Pelle Bolander fiol, Stefan Sandberg sax, klarinett, Gunnel Samuelsson sax + gästande stråkar m.m.
EDWARD: + THE TRAVELLING END: ons 7/5 2008 Pusterviksbaren, Göteborg. Arr: Woody West
Edward är Johan Lagerström gitarr/sång, Mikael Isacson gitarrer/mandolin/lapsteel/sång, Cajsa Román keyboard/sång, Owe Almgren bas, Daniel Jägerholt trummor/sång.

Återigen kanalkrock, återigen gatlopp över Järntorget. Med start med ett skivsläpp på Jazzå: Last Buzz utgivning av CDn "Move Into The Light" med Sue Sergel. En kvinna med ett gediget CV inom bluesvärlden, även om den förra (och första) skivan kom så långt tillbaka i tiden som 1994: Sue's Blues "Wild Women".

En imponerande spelning i flera avseenden: Ambitiösa Sue radade inte bara upp ett antal välskrivna sånger med texterna författade av henne själv och musiken skapad tillsammans med Johan Johansson. Hon radade också upp elva stycken musikanter på scen. Rekord på Jazzå? Men Sues hedervärda syfte var naturligtvis att kunna framföra sin musik så som den låter på CDn. Det skulle vara en äkta stråksektion, inte något plastigt synttrams. Och musikerna på scen var desamma som medverkade på inspelningen.

Visst lyckades hon: det blev en helgjuten kväll med Sues stämma, mörk och behagligt jazzig, frontandes de skiftande klangerna från det superba kompet. Ibland lutade man åt traditionell jazz, ibland åt ren blues, ibland åt funkigare rytmer. Eget material som sagt plus några bluesstandards, ofta personligt arrangerade. Extra poäng för Kalles wahwahspel [vän av ordning har påpekat att det var Johan och Pelle som använde wahwah-effekter och inte Kalle. Aj så förargligt. Redaktörn rodnar klädsamt.] och de mäktiga violinerna. Imponerande som sagt. Det här hade varit roligt att få se och höra på årets Blues Party. Kanske det uppstår någon lucka?

Jag galopperade vidare en bit in i andra set. Kanalkrock. Jag hade gärna stannat, men cloning är väl fortfarande förbehållet fåret Dolly. Och jag var klart nyfiken på det Lennon/McCartney-influerade bandet Edward. Spelningen var försenad visade det sig, så jag hann kolla in förbandet The Travelling End också. Mjukt melodisk singer/songwriterrock (alt.country?) med Marcus Jönssons starka sång i centrum. Och så blev det Edwards tur:

En intressant konstellation: Johan den Beatlesdiggande sångskaparen, Mikael som spelar gitarr med Pepperland (fler Beatleskopplingar), Cajsa från Tappra Mödrars Kapell, jazzbasisten Owe (även sedd/hörd med Alabamamusikern Pat Huggins) och Daniel. Inte bara trumslagare, high harmony vocalist och musiker i egen regi (kolla hans genomarbetade alster på MySpace!), utan också välvillig bartender på KoM. Vad månde bliva?

Det blev bra. Och det blev inte fullt så Beatleskt som jag kanske trott: här fanns klangfärger och melodier som andades både blues och country. OK OK, det gör det förstås hos Beatles också. Edward hade dessutom mer bandkänsla och sväng än jag faktiskt väntat mig, det var inte bara en sångare och låtskrivare med sitt komp. Han Mikael visade sig dessutom vara en riktigt vass gitarrist. Ett genommusikaliskt band. Tyvärr finns inte Edwards musik i CD-form idag, man får alltså förhoppningsfullt invänta nästa spelning i stället...
Christer (2008-05-12) Sue-bilden är förstås skivomslaget, bilden på Johan är från Edwards MySpacesida.
En månads musik i backspegeln 9 april - 2 maj 2008.
Efter att ha brottats med en till synes oändlig 'influensa magnificus' under mars månad begav jag mig till slut djärvt ut i Linnéstaden & Co., pånyttfödd och på nytt hänförd av dess blinkande neonljus och regnvåta asfalt. Och dess magnifika musikvärld!
Att skriva sedvanligt långrandigt om allt som jag äntligen fick höra är otänkbart. Så jag gör bara några noteringar med bakvänd kronologi. Det ÄR ju en backspegel!
Christer (2008-05-07)
BLUEBIRDS: fre 2/5 'Klubb Lagom', Ordenshuset på Bellmansgatan 7-9 (f.d. Kabaré Skrotten), Göteborg. Ett arr. av Göteborgs Bluesförening
Patric Carlson sång o gitarr, Petter Persson gitarrer, Johan Johansson keyboard, Magnus Jonsson bas och Peter Hamberg trummor.
Bluebirds är ett glimrande liveband - och ett glimrande dansband (jag erkänner några hänryckta skutt). Diverse ombildningar har inte förändrat det. Glad och gungande musik, ofta nära rock'n'rollen, men när Patric går loss i ett BB Kingnummer kokar hans lilla Fender Two-Tonestärkare så fint, och Patric visar var skåpet ska stå även när det gäller blå passionerad blues. Det är alldeles för sällan vi ser och hör Bluebirds i stan numera - det här är verkligen ett band i elitserien (eller vad det heter).

Den här gången fungerade Ordenshuset än bättre som spellokal: dansgolvet kom som sagt väl till pass, och nog var det väl mer typ 'mysbelysning' nu? Medlemsfest för Bluesföreningen är nästa arrangemang förstår jag, det passar nog perfekt.
JOHAN JOHANSSONS PARTYJAZZBAND: ons 30/4 Jazzå, Göteborg
Johan Johansson keyboard, Jenny Lundin sång (Gemy etc.), Johan Borgström sax/sång (Bohuslän Big Band, gäst på en massa plattor), Stefan Bellnäs bas, David Sundby trummor.
Det är snudd på happening när Johan tar över en onsdag på Jazzå: Vem har sagt att man inte kan varva Joe Zawinul med Franz Liszt? I samma låt? Johan kan. Johan gör. Johan regerar. Och med en sådan formidabel sättning lyckades han nästan sätta eld på Jazzå. Jennys sköna stämma svalkade av oss lite i Tom Waits och Joni Mitchellnummer, men sen var det crazy cookin' igen. Rekommendation: säkerhetsbälte på restaurangstolen.
HANNAH TOLF & DICK AHLIN: tis 29/4 Trädgår'n (i restaurangen), Göteborg
Andra blueskvällen på Trädgår'n i en stor, ljus, skandinaviskt rent designad lokal. Mycket bra ljud - och en mycket bra duo. Hannah & Dick håller hög klass, och Hannahs röst utvecklas allt mera. Inte så konstigt med tanke på de sofistikerade jazzstandards hon har börjat sjunga med så stor framgång. Det här var som sagt en blueskväll, och det blev både Muddy och Robert Johnson, men också en nästan rörande vacker "Nature Boy" (kolla Pias & Hansas hälsning och videoklipp: länk nedan). En duo som redan kommit långt, men kommer att gå mycket längre.

Videoklipp - klicka här
"Hannah Tolf, sång + Dick Ahlin, olika gitarrer. För er som inte upptäckt det så kör dom acoustic blues då och då på Trädgår´n. En riktigt njutningsfylld möjlighet för en tisdagkväll. Lyssna själv. (beklagar att ljudkvalitén inte är så bra som man kan önska).
Hälsningar Hansa o.Pia / FfIB
lite mer peace and love kan vi alla behöva"
BLUESMAKERS: lör 26/4 2008 "Club MaSiw" hos Stinas, Getterön, Varberg
Thomas Brixmar gitarr och sång, Conny Nilsson keyboard och sång, Jan Lundin bas, Andreas Modigård trummor.
Gemytliga Stinas är ju redan etablerat som musikscen på somrarna, men entusiasterna Mats & Siw tyckte att det skulle vara en god idé med några blueskvällar på våren också och startade sin "Club MaSiw". De hade helt rätt: det här var andra klubbkvällen, och publiken strömmade ivrigt till. Bluesmakers är ett lokalt band som hållit på bra länge, inga duvungar precis. Ett mycket bra band, både sångmässigt och instrumentalt, allt satt som en smäck. Bitvis en förutsägbar repertoar (inte ovanligt inom genren), men vad sägs om den här raden låtar: "Someday After Awhile", "Southbound" och "Work Song". Samtliga suveränt lirade. Hallå arrangörer: Vill gärna se och höra dessa gentlemän i Göteborg! Och de tar gärna en tur upp hit, det sa' de...
.
"Club Guitarland": ROLF JARDEMARK gitarr, JANNE JONSSON pedal steel, JAN ZIRK keyboard: tor 24/4 KoM, Göteborg
Rolfs månatliga jazztorsdagar med gäster på KoM har blivit en institution. Det här var andra gången han spelade med Janne Jonsson (bild t.v., Steel'n Blues, Western Toneflyers, Redd Volkaert) vid sin sida, den här gången med ett keyboard som tredje instrument. Det blev bl.a. några Charlie Parkerlåtar, Billy Strayhorns "Lush Life" (där Janne hade ett långt inledningsparti helt ensam), och extranumret "My Shining Hour" (John Coltrane).

Tre oerhört musikaliska herrar som entusiastiskt kastade sig över nya låtar och slängde över solon till varandra. Och precis som sist drog Janne med pedalsteelen ned mest applåder: Dels är det ett magnifikt och kraftfullt instrument i sig självt, dels är det imponerande hur Janne tyglar denna best och får den att frambringa så mycket skön musik. Jazzkvällarna med "Club Guitarland" fortsätter i maj - titta gärna in!
GUMBO: ons 23/4 Klara Kök och Bar, Viktoriagatan 1, Göteborg
Mikael Westman sång o gitarr, Per-Johan Altin keyboard, Henrik Bengtsson bas, Michael Edlund trummor, Olof Skoog sax, Andreas Gidlund sax. Gäst: Joakim Rolandson sax.
Releaseparty för nya CDn "Beat Of My Heart", och nog blev det party alltid. Gumbo gav järnet och hann väl göra de flesta av nya plattans låtar. Ja, ni vet nog hur Gumbo brukar låta, men likt plattan var det än mer varierat än vanligt. Ett enormt sväng förstås, men varvat med mer tillbakalutat och nyanserat material. Micke på nya vokala vägar här och var med lite mjukare framtoning. Lika övertygande i den rollen.
EDLUND/GIDLUND GROOVE EXPLOSION: ons 16/4 Jazzå, Göteborg
Michael Edlund trummor, Andreas Gidlund saxofon, Dan Helgesen orgel, Mattias Grönroos bas, Mats Eriksson gitarr
THE SPLENDOR: ons 16/4 Hagateatern, Södra Allégatan 2, Göteborg.
Lisen Rylander, sax, Fabian Kallerdahl, piano, Lars "Lade" Källfelt, trummor, och Josef kallerdahl, bas (bilden t.v.)
Kanalkrock minst sagt, men det är nyttigt för kroppen att ränna fram och tillbaka över Järntorget. Först svettig svänging souljazz av bästa amerikanska märke made in Göteborg på Jazzå, och därefter releaseparty för The Splendors "Sound Of Splendor" CD på Hagateatern. En kul lokal för övrigt, stämningsfull, och med en för tillfället dithängd kristallkrona som extra touch. The Splendors starka originalmusik, bitvis komplex, bitvis svalt eller hett vacker sysselsatte både hjärna och fötter. Medan Groove Explosions "shake your ass"-jazz fick lyssnaren att - ja just det. Den kvällen var man som lyssnare priviligierad i Linnéstan!
JOE FOURNIER: lör 12/4 Jazzhuset, Göteborg (arr. Dusty Records). Med Joe Fournier sång/gitarr, Olle Schelander gitarr, Anders Olausson bas och Eric Olausson trummor.
Avslutande gig på turnén, och lite trötta bekände de att de var. En bra spelning ändå: rullade igång med "Mild Side Of Life", följd av "I Drive A Wreck" från nya plattan, och vemodiga "Whiskey Stars". I "Real Cool Car" (också från senaste CDn "Dirt Road Joyride") brände Olle av ett fräsande aggressivt slidesolo som fick flera musiker i publiken att tappa hakan. Annars agerade Olle mest rytmgitarrist - och Joes Telecasterspel går verkligen inte av för hackor!

Joe plockade låtar ur sin egen omfångsrika sångbok, bl.a. fyndiga "Bad Record Collection". Och gjorde dessutom helt solo en vacker "Lovesick Blues" (Hank Williams). Snygg gest från Joe: Olle fick fronta bandet i sin egen "Pretty Ones".från Grapelands repertoar. En bra kväll (och Jazzhuset ÄR en bra musikscen), och det ryktas om att Joe är tillbaka i höst.
FRANSKA TRION: ons 9/4 kl. 21.00 Jazzå, Göteborg
Matti Ollikainen keyboard, Victor Furbacken bas och Thommy Larsson trummor. Plus Micke Westman (Gumbo) sång/gitarr och Salem Al Fakir fiol.
Franska Trion blev en hotkvintett den här magiska kvällen. Micke rockade till det som bara han kan och delade upp sången på "Such A Night" mellan sig och Matti: Matti sjöng den svenska texten, Micke originalet. Historiskt bra! Matti ledde förstås bandet genom hårdsvängande instrumental bebop, smärtsam bluessång och "Två mörka ögon" i den definitiva versionen. Och Salem Al Fakir visade sig vara en briljant violinist och solade och fyllde i som om han alltid lirat med det här gänget. En fenomenal onsdag @ Jazzå. Missa inte Franska Trion nästa gång!

Äldre recensioner finns här