[2024-09-01]
 ...
på Olle Schelander solo @ Frankes 30/8
Foto & video © Redaktör'n
Pluggar
fortfarande skamlöst Olles gigs på Frankes.
Nej, Redaktör'n är inte mutad. Men Frankes är
en trivsam pub med livemusik en enda gång i månaden.
Den är ingen konkurrent till våra andra scener.
Frankes lönefredagar är ett kul tillskott. Så
vi kliver in!
 Ikväll
är det start för höstsäsongen. Och
mitt i vad G-P kallar 'superhelgen' (typ fyra festivaler
samtidigt), en helg då arrangemangen slåss
om publiken, då är platserna på Frankes
100% uppbokade ett antal dagar i förväg. Olle
har väl lirat här sedan ungefär 1 1/2 år
tillbaka? Trägen vinner, sa nån. Tur vi bokade!
Olle
Schelander lirar alltså på Frankes
Pub, Alströmergatan 3B (hpl Svingeln),
varje lönefredag. Och här står
han beväpnad med röst, en akustisk och en elektrisk
gitarr och två looppedaler. Sjunger och kompar sej
själv, spelar under tiden in kompgitarren med looppedal,
byter till elgitarr och solar över kompet. Som troget
(oftast) rullar på. Mycket behändigt! (Redaktör'n
är fortfarande fascinerad av Olles förmåga
att byta gitarr utan att någonsin riva av sej hatten,
en tuff svart sak som kunde tillhört Freewheelin'
Franklin.)
Bekanta musikdiggare och musiker tittar fram i publiken.
Ivriga applåder från första stund och
det är tydligt att lokalen är fylld av vänner
och fans, hörbart nöjda med repertoaren. Olle
ler: "Jag spelar inget modernt, inget efter '80!"
Ett statement (men inte 100% sant enligt Fact Checker)
som möts av jubel.
Olle äger Rösten, Olle äger Gitarrspelet,
båda på hög nivå. Rösten pendlar
med lätthet mellan vacker och rå, alltid rätt
för låten. Och gitarrspelet gnistrar, även
om det är steget vassare i trion sCream
där Olle inte behöver fundera över loopar
och sånt jox utan kan surfa på Bröderna
Olaussons rytmer.
Han har starkt eget material i bakfickan, det är
Red. övertygad om. Det räcker med att gå
tillbaka och lyssna på hans egna låtar med
Remedies, med Grapeland.
Så Red. hoppas att en dag ...
Redaktör'n har tidigare skrivit petigt om låtlistan
(nedan). Nog tragglat om det. Ikväll hör vi
en ny låt: Albert Collins "Iceman". Och
jo, där får Olle fram samma punch i sin Stratocaster
som i en Tele. Ett coolt tillägg till repertoaren
(pun intended)!
Det blir en 100W-kväll denna fredag. Va? Spelar Olle
SÅ högt? Nej, volymen är alltid sansad
(men det ÄR rock!). Men Frankes har Carnegies 100
W IPA (West Coast IPA) på pump - och den är
förföriskt god.
Det
finns mycket att berömma på
Frankes.
• Réka
exempelvis, The Lady of the House, en
hjälpsam ängel som smidigt
och tålmodigt fixar allt.
• Patric,
den alltid så välkomnande
krögaren - som diggar sydstatsrock!
• Att
alla TV-skärmar släcks ned
så snart artisten börjar
spela. Så är det inte överallt
(brrrr).
• Att
puben, då de började med
regelbunden livemusik, dekorerade om
'scenens backdrop' till musiktema. Det
är attityd. |
|
|
 Set
1: "Every Day I Have the Blues", "Shotgun
Rider" (Delbert), "Layla", "Hey Joe",
"On the Road Again" (Canned Heat), "Iceman"
(Albert Collins), "Dead Flowers", "Simple
Man"
Set 2: "Hoochie Coochie Man",
"All Along the Watchtower", "Like a Rolling
Stone", "Rolling and Tumbling", "Black
Magic Woman", "Hey Jude"/"Sympathy
for the Devil" (kompet rullar envist på - och
Olle säger "Ska gå och lägga på
parkering på bilen"), "Whiter Shade of
Pale", "Crossroads", "Little Wing".
Set 3: "Ain't No Love in the Heart
of the City", "The House Is Rockin'" (SRV),
"Before You Accuse Me", "Wild Thing",
"Desperado", "Blowing in the Wind",
"Someday Baby", "Midnight Special",
"Freebird".
 Det
blev 12 st enkla videor tagna med mobiltelefon.
Små souvenirer, sången görs aldrig rättvisa,
men ändå. Hittas
här på vår videokanal. |
