[2015-11-19]
... på Jerry Donahue & Doug Morter @ No. 1 Guitarshop 18/11
 Jerry Donahue elgitarr/ + en gnutta sång, Doug Morter ak.gitarr/ sång
Här hittar ni en rad videofilmer från kvällen. Fotot ovan är taget ur en video © No. 1 Guitarshop.
Två avspända, lätt grånade gentlemän i rutiga skjortor, sittande på var sin stol med en gitarr i knät. Nothing fancy - förutom deras CV och den musik som vi strax ska få höra. Lugn, Redaktör'n ska inte vältra sig i musikernas meritlistor: läs gärna här i No. 1 Guitarshops information.

Det är engelsmannen Doug som håller låda, excellerar i roligt och ofta självironiskt mellansnack. Om låtarna de spelar, om sin musikerbana, om festivaler, om sin familj. Amerikanen Jerry ler, inflikar några ord, fingrar på sin blanka elgitarr [FRET-King], är 'the straight guy' i teamet.

Dags för musiken! De börjar med "Baby Please Don't Go"/ "Norwegian Wood" i ett medley. Doug sjunger och kompar fingerfärdigt på akustisk gitarr, Jerry bänder elegant ihop en följsam melodi på sin signaturgitarr.

Fortsätter med "Colours" (Donovan) och Dougs egna komposition "Green". Doug använder vad han kallar 'folk tuning': DADGAD. Redaktör'n har inte mycket att säga om Jerrys stämning, men nu låter gitarren som en pedal steel.

Och så en ren uppvisningslåt för Jerry: "Around the Bend", komponerad av Jerry himself. En dubbel tolva: 24-takter alltså. Och nu får han sannerligen tillfälle att visa upp sina talanger på riktigt. Ibland låter hans spel som hans namne Garcia, ibland som en tågvissla. Country picking i racertempo blandas med sjok av vackra klanger. Publiken stirrar stint på hans fingrar. Hur många har han?

Vokalt igen: "Deep In The Darkest Night" skriven av Rick Kemp i folk-super-gruppen The Gathering (Jerry Donahue, Rick Kemp, Clive Bunker, Ray Jackson och Doug Morter). Vackert, vackert och båda herrarna delar på sången. Lite blues: "I'm On Your Side" av Keb' Mo'. Bitvis blir Jerrys melodispel en enda sekvens av bends. Känsliga lyssnare varnas för sjösjuka!

En låt med mera 'guitar trickery' där lösa strängar ringer och blir en del av melodispelet. Snitsigt - och så en blues igen: "See That My Grave Is Kept Clean": En klassiker med "The most depressing song title" säger Doug. Jerry spelar ett, nej två fenomenala solon. Och så paus. Sen fortsätter herrarna med samma entusiasm.

Och entusiastisk, det är även publiken. Men den störste entusiasten i rummet är Leif Lundbäck, butiksägaren. Som förutom att arrangera exklusiva workshops/ konserter som denna bjuder oss på levande musik i butiken på Johannebergsgatan 14 kl. 14 varje lördag. Lätt att minnas. Ses där!
[2015-11-16]
... på Friends Of The Devil @ Café Hängmattan 11/11
    Teodor Boogh gitarr/ sång, Johan Johansson klaviatur, Mats Boogh bas, Magnus Hjort trummor
   spelar musik av Grateful Dead. Foto: Vanja Fridhammar
Redaktör'n har hört Friends Of The Devil tre gånger tidigare och skrivit om dem varje gång (speldatum 2013-05-22, 2013-10-25 och 2014-09-13) så han ska inte bli långrandig. De utgör en fenomenal kvartett som gör sin tribut till Grateful Dead med hjärta och hjärna. Två set blir det ikväll och två nya låtar har de repat in: "Morning Dew" och "Sugaree".

Det blir långa låtar som fångar idiomet perfekt. Teos ljusa, ibland smått bräckliga röst och vackert broderande gitarrspel passar som hand i handske. Han sjunger precist medan instrumenten virvlar i cirklar omkring honom. "School Girl" blir vasst bluesig, "Not Fade Away" blir lika delar Holly och Diddley. Och alla instrument får sola, brodera, flumma. En ljuvlig musikkväll!		 Två set ikväll:
“China Cat Sunflower”
“Althea”
“Morning Dew”
“Casey Jones”
“Good Morning Little School Girl”

“Friend of the Devil”
“West L.A. Fadeaway”
“Sugaree”
“Not Fade Away”
“Franklin's Tower”
Kolla in Grateful Deads affisch [även i miniatyr t.h.] med texten "Greatful Dead" (sic) som gör reklam för en spelning år 1966 på scenen Avalon Ballroom i San Francisco. Det är just den affischen som Teos granna T-shirt på fotografiet ovan avbildar.

"When the young team of Alton Kelley and Stanley Mouse worked on this, their first poster for the Grateful Dead, the Dead were still recently re-named, and their spelling not fixed in the artists' minds. What was a limited-run spelling error in '66, however, turned into gold for collectors."

Läser ni sedan längst ned på konsertaffischen från 1966 så ser ni att man kunde köpa biljetter på 'City Lights Books'. Den fantastiska bokhandeln lever vidare i högönsklig välmåga: befinner ni er i San Francisco så titta in, bläddra och njut!
Den legendariska San Franciscogruppen Grateful Dead är upplöst sedan länge. Deras frontfigur Jerry Garcia gick bort 1995 och sedan dess har bandets musiker spelat i diverse konstellationer, ofta med flera av Grateful Deads sånger i repertoaren. En serie avskedskonserter för bandet, "Fare Thee Well", hölls till slut i somras och kommer givetvis på skiva. Provlyssna gärna här!

Det är Jerry Garcias roll som sologitarrist och sångare (i gruppen Grateful Dead fanns det iofs alltid ett par sångare på 'lead vocals') som Teo spelar så väl i Friends Of The Devil.
GigKalendern handlar ofta om varianter av bluesmusik: hur kommer då hippiebandet Grateful Dead in i bilden? Jotack, med lätthet. Det här gänget var kompetent på det också och den ursprunglige organisten/sångaren Ron 'Pigpen' McKernan var definitivt en 'bluesman'.

Visserligen framförde bandet mycket eget material, men raden 'bluescovers' var lång: "Big Boss Man", "Big Railroad Blues", "C.C. Rider", "Death Don't Have No Mercy", "Good Morning Little School Girl", "I'm a King Bee", "It Hurts Me Too", "Little Red Rooster", "The Same Thing", "Samson and Delilah", "Turn on Your Love Light", "Wang Dang Doodle" m.fl.

Det är bara att sparka igång Spotify och lyssna!