Fr.v.
Dan Helgesen, Henrik 'Pilen' Pilquist, Sebastian Sandberg,
P.O Björklund (vid trummorna), Gian Kündig,
Tobe Stenson och Niklas Carlsson fångade ur videofilmen
"Drar ifrån stan" av 2021-04-30 |
[2021-05-06]
...
på
P.O Björklund, bandledare för Den Mänskliga
Faktorn
En förmiddagsträff hos Redaktör'n
över kaffe, Vanjas blåbärsmuffins - och
en diktafon
Bild på P.O nedan t.h. © Redaktör'n. Länkar
till Spotify
Gruppen
Den Mänskliga Faktorn har hörts från våra
scener i ett antal år. Men nu har deras mycket uppskattade
fredagsvideor på Facebook satt lite extra spotlight
på bandet. Och Redaktör'n är alltid nyfiken.
OK,
P.O - lite back story?
Tynnered är
jag född och uppvuxen i. Min pappa var musiker, The
Wonders, Majornabaserade, finns med i Hasse Sidéns
bok om 60-talspop. Hank Marvin var hans stora idol. Hade
samma candy red Strata och bandeko som han. Hank Marvin
och Beatles, Lennon.
Jag tror jag
hade mitt första band i tioårsåldern
faktiskt. Spelade på fritidsgård och sånt.
Började skriva låtar tidigt. Vid 7,10 års
ålder skrev jag mina första. Jag var mycket
inne på det. Dessutom var min storebror känd
musiker på 70,80-talet. Var med och bildade Attentat.
Han började turnera runt hela Sverige när han
var 13,14 år. Han blev en slags förebild för
mej. Min morfar var gårdsspeleman i Haga. Musik
har funnits mycket av i min familj. Sverker Stenbäcken
i Bröderna Brothers är dessutom
min svåger, gift med min syster Susanne.
För mej handlade det väldigt tidigt om att göra
egen musik. Men jag spelade också bas med min pappa
på Jazzhuset, på Stenabåtar etc. 60-talscovers.
Annars spelade jag i egna band, var med i Rockslaget och
vad de hette. Hade lokal i Musikens Hus och Majorna, höll
på med egen originalmusik i olika genrer. Depprock,
punk, hårdrock, new wave. Men inte blues.
Jag har lyssnat på mycket populärmusik under
åren. Min smak är bred, inte så specifik.
Inte varit så obskyr, inte snöat in på
en genre. Jag kan spela en Kikki Danielssonlåt som
jag kan eftersom jag har hört den på radion,
samtidigt som jag kan spela en Creamlåt.
Den
Mänskliga Faktorn, var det den första stora
satsningen?
Nej, det var en trio i början på 90-talet,
Ned Kelly. Powertrio, Cream var vår
förebild, fast vi gjorde originalmusik. Jag var sjungande
trummis. Det gick bra för oss i början, vi hade
ett momentum, en flow. Det var en kort men väldigt
intensiv period. Men så lämnade Jonas
Slättung bandet.
Det
band som blivit störst av de som jag varit med i
var The Royal Beat Conspiracy. Det var
vid millennieskiftet. Vi spelade på festivalerna
i Roskilde och Hultsfred samma år. Åkte mycket
i Tyskland, var verkligen på gång.
Vi (The Royal Beat Conspiracy) skulle göra den viktiga
andraskivan i Emriks brorsa Torstens studio på Andra
Långgatan. Vi blev lite osams och gick skilda vägar.
Jag var väl 25,27. Numera vet jag att man ska vårda
sådant där lite mer. Vi hade en väldigt
fin musikalitet ihop, vi svängde, vi skapade tillsammans.
En väldigt fin cirkel. Man kan kalla det vi gjorde
för för 'garagesoulrock'. Båda plattorna
finns på Spotify, den första ("Gala
Galore") är bäst. 'Historisk' rockmusik,
passningar bakåt i olika genrer.
Därefter gjorde jag min soloskiva, min visskiva "Vid
grinden" med bl.a. Sverker och Susanne. Jag har alltid
haft en dragning åt det svenska också. Jag
ville gräva ned mej i det svenska språket.
Det hörde också ihop med en slags Dylanperiod
i mitt liv. Jag fullständigt älskade, och älskar
fortfarande, Bob Dylan. Ville skriva jättelånga
texter i låtarna, inga refränger. Det blev
denna skivan. Och därefter blev det mera fokus på
Den Mänskliga Faktorn.
Som först var en trio men var en duo då "Svarta
Moln Vita Björn" släpptes 2016. Jag
och Jonas gjorde plattan, gitarristen Olle hade flyttat
till Vadstena. Sedan behövde vi hjälp med att
spela låtarna live. Och då kontaktade vi Pilen
och Sebastian Sandberg.
Filip Rådberg var med på slutet,
i ett år. Jag såg Filip på KoM med Scumbag.
Han gjorde ju en Blind Faithlåt, jag hade aldrig
hört någon mer än jag som gjorde deras
låtar. Jag hörde Filip sjunga och spela den
och wow, jag smällde ju av. Otroligt begåvad.
I mitt tycke en av de bästa gitarristerna i stan
av de jag hört. Ljudmässigt, kvaliteten, sounden
… kan vara rootsig men ändå väldigt
modern.
Jonas slutade, hade andra projekt, ett skivbolagssponsrat
hårdrocksprojekt. Och bandet omformades i januari
förra året. Sedan kom pandemin. Pandemiåret
blev faktiskt ett perfekt tillfälle att omformas
i. Inga gigs som vi inte kan ta.
Jag började med att göra solospelningar via
Facebook. Skapa 'content' inför en kommande platta.
Sen ville jag ha gäster. Och det lät ju bra,
det blev roligare och roligare, vi fick mer och mer uppmärksamhet.
Så detta är Den Mänskliga Faktorn av idag,
men vem vet vad som händer när pandemin är
över och telefonerna börjar ringa hos musikerna?
Det är ingen självklar kombination av musiker,
men vi har ju setts en hel del privat i Majorna. Och när
jag sänder ut låtarna inför fredagens
spelning så får jag så mycket entusiasm
tillbaka.
Spelar
ni in något av detta, något som kan bli en
platta eller så?
Vi har bestämt oss för att spela in några
av de här låtarna vi gjort. Om det blir ett
album eller en EP, det vet vi inte. Vi ska börja
nu och sätta grunder på de här låtarna.
"Och bara natten ser på" kan bli första
singeln. Folk har tyckt om den väldigt mycket.
|
Den Mänskliga
Faktorn vid 'Plaskis', Älvsborgsplan, Göteborg
2019-05-26
Fr.v. Sebastian Sandberg (infälld), P.O Björklund,
Filip Rådberg, Henrik 'Pilen' Pilquist och Jonas
Slättung. Foto © Redaktör'n |
Hur
skulle du definiera Den Mänskliga Faktorns musik?
Det är ganska svårt. Rockmusik på svenska,
men framför allt i olika genrer. Vi kan spela lite
lyrisk rockmusik med svenska texter som är 'viktiga',
liksom, men vi kan ösa på också. Vi kan
spela som den här sista låten "Drar ifrån
stan", j-a drag. Vi utforskar väl rock'n'rollgenren
i alla dess bakgårdar och avenyer.
Vad
är du influerad av för musik och musiker?
Som trumslagare tycker jag om 60-70 talets tidiga hårdrockstrummisar
väldigt mycket. John Bonham är ju bäst,
liksom. Ginger Baker så klart. Ja, och Ringo Starr.
De stora rocktrummisarna. Levon Helm förstås.
Stor inspiration. Och Don Henley. Hans enkla sätt
att spela, spela för låten.
Jag
har lyssnat på de stora, jag har haft min Van Morrisonperiod,
min Bowieperiod, min Pink Floydperiod. Stones. Grottat
ned mej. Min skola, det är de stora. Eagles, herregud.
Byrds. Men den skiva som betytt mest för mej tror
jag är Crosby, Stills, Nash & Youngs "Déjà
Vu". Den skulle jag ta med mej till den där
öde ön. Jag och Filip var förresten och
såg David Crosby när han var här. Och
så lyckades jag se Neil Young när han var här
första gången på Way out West.
Vi sjöng stämsång hemma, jag älskar
trestämmig rock. Jag tycker om hjärta i musik,
det är det viktigaste. Men jag är också
väldigt svag för hjärna. Jag tycker om
när det är fina, bra arrangemang. Jag tycker
om när det är bra texter. Men det är en
balansgång. Jethro Tull, där blir det till
slut för mycket hjärna. Därför klarar
jag inte heller av Zappa. Det är för mycket
'mind', liksom. Beatles, Beach Boys, Pink Floyd, jättefina
arrangemang men ändå med pulserande hjärta
- och gärna underliv också för den delen.
Sen har jag med mej det här svenska hemifrån.
Vi lyssnade väldigt mycket på Evert Taube.
Jag tycker om de gamla svenska lyrikerna, poeterna. Dan
Andersson. Det fina arvet. Cornelis, Bellman, alltihopa.
Och jag älskar det svenska språket. Jag och
Jonas formulerade en idé om Den Mänskliga
Faktorn: "Så fort människor börjar
skriva och sjunga på svenska blir det som att musiken
inte blir så viktig längre. Man kan göra
riktig rockmusik som låter som om den är gjord
någon annan stans än i Sverige fast med svenska
texter. Man kan låta som CSN&Y men sjunga på
svenska." Det var våran ledidé liksom.
Du
tycker det är roligt med texter. Har du skrivit poesi,
noveller ... ?
Jag började skriva lite på prosa om min uppväxt
i Tynnered, i förorten, men nej, det är lite
för stort för mej att göra det. Jag tycker
om formatet 3-4 minuter. Det är en konstform i sej.
Redaktör'n
instämmer helt, knäpper av diktafonen och serverar
ytterligare en kopp kaffe.
Apropå att skriva så har DMF förekommit
tidigare i Redaktör'ns Tankar:
2014-05-27
DMF på Götahof
2016-03-31 DMFs EP "Svarta
Moln Vita Björn"
2019-05-30 DMFs konsert
vid Plaskis
2021-04-17 DMFs fredagsvideor |
|