[2022-01-08]
 ...
på
en retrospektiv samling spår från SGB
Redaktör'n
har skrivit det förr: "Det kom ett brev".
Den här gången för att vara exakt en CD
med avsändare Sten G Gustavsson, lagkapten för
de hårt och blått rockande SGB. En skäggig
gentleman, gärna beväpnad med en trogen Gibson
Melody Maker. Och med cred att, vid sidan om Johan Johansson,
ha skapat de skönaste gigposters i psykedelisk fason
som vår scen sett i modern tid. Applåder och
peacetecken!
 Redaktör'n
skrev om entreprenören Sten, om SGB och om en tidigare
CD, "This Is What Matters"
2011-03-10.
Kåserade om ett tänkt USA-gig med SGB och om
deras album "Blue Hearted Woman"
2019-02-07.
Och gled in på ett sidospår, om Sten
G and Rocket Of Tears 2016-02-19,
en instrumentalare made in 2002. Redaktör'n ska inte
upprepa sej, det tar bara plats. Klicka och läs om
andan faller på.
Alltså till CDn som Redaktör'n just fått,
"Connected Blues Tracks". Kul
omslag, noggranna historiska detaljer. Sten G skriver
om den: "Fjorton låtar, var av hälften
aldrig tidigare utgivna och alla ny-mixade & mastrade.
Den kommer under januari månad naturligtvis upp
på Spotify, men jag ville också göra
ett gäng fysiska skivor med lite mer info, även
om det är väldigt omodernt. Dessa har gjorts
i en sån liten upplaga som 50 ex numrerade &
signerade och i skrivande stund finns 12 st kvar."
Trycker på PLAY. Och Redaktör'n kastas tillbaka
i fåtöljen av "Cut Me Loose",
en låt signerad Sten & Louise. Plattan må
ha "Blues Tracks" i titeln men detta är
inte inspirerat av "American Folk Blues Festival"
LPn, inte heller av "Stuffed White Shirts Play the
Blues at Carnegie Hall" (nä, den finns nog inte).
Detta är 'roadhouse blues', ladies and gentlemen.
'Take no prisoners blues'. Sten öppnar ensam med
några distade licks, gillar soundet, drar ett par
till och så tuggar bandet igång med Louise
vid mikrofonen. "Listen, it's time to cut me loose".
Och så trampar Sten på wahwahpedalen, denna
underbara uppfinning. 'Cutting it loose' som sagt. Rören
glöder.
 "Low
Gear Man" är ett schysst val av cover:
ett spår från The Aynsley Dunbar Retaliations
fina album "Doctor Dunbar's Prescription" (1968).
Skriven av 'Hickley', i själva verket bandets sångare
Victor Brox. Nåväl. Inspelad med ekande sång
à la Victor av Thomas Irgard. Ingen dum förebild
alls, Victor. En trioinspelning, väggarna måste
ha bågnat av all energi.
Michael Katons namn hör man inte så ofta i
Svedala. SGB lånar hans "Put My Blues
Back On" från "Get On The Boogie
Train" (1993) och levererar den i absolut högtrycksupplaga
med Louise på sång.
Elizabeth då? Var tog hon vägen? Kolla ex.
"Little Red Rooster" där
Sten dessutom får tillfälle att slajda så
pass att glasröret hotar att smälta.
I ett roadhouse borde man kunna dansa en tryckare. Hmmm.
Skulle i så fall möjligen testa det till "Feel
Tonight" eller "No Road Back",
båda egna kompositioner, båda med Louise vid
mikrofonen. Redaktör'n hade snubblat, har två
vänsterfötter, men testa du! Men skyll inga
skador på Redaktör'n.
Det kommer mera! Sten G Skriver också: "Det
andra [albumet. Reds kommentar] kommer att fokusera på
ROCK från 1982-2021 och låtar från de
fem banden jag varit med i. Fortsätter jag leva några
år till kanske det blir något nytt, annars
är jag nöjd med de sju (åtta med best
of Rock) album jag gjort och div. vinyl-singlar. Men som
jag alltid tänkt, så länge ROLLING STONES
kör, som är ca 13 år äldre än
jag, så finns det en framtid."
Det gör det alltid, Sten! Du är en sann trooper!
Det hörs! |
