Lars anslår tonen direkt. Tar fram den lilla runda inspelningsmikrofonen till mobilen, trixar med den under hakan, "ska bara raka mej"! Jubel! Så öppnar trion med ett vackert nummer av Jerome Kern. Fortsätter med en egen komposition, nåt med "Dancing on the Table". Det gör nu inte Lars, han sitter kvar, fortsätter med ett eget, bara så vackert, nummer. Ja, hädanefter verkar alla vara Lars original, förutom ett undantag i andra set. Spelar vidare i "Writing in Water" ("prova det i sommar!"). Somriga "There's a Butterfly in My Room" låter glad, men vi får en vemodig bakgrundshistoria berättad.

Vi får en vinlåt: Lars bekänner sej vara en samlare av goda viner. En låt kallad "Les Forts de Latour" och givetvis tillägnad detta vin, dvs. Château Latours 'andravin'. Den högre skolan. Lars har även skrivit "Latour" tillägnad förstavinet - och den låten är förstås lite bättre, lite längre ler han. Den fick vi förra gången. Ligger på hans album från 2010, "What's New".

Paus. Redaktör'n läppjar på ett glas pinot noir.

Och tillbaka med "Come Rain or Come Shine" (Arlen-Mercer), helt underbar, en komposition som Monica Zetterlund spelade in med Bill Evans på klassiska albumet "Waltz for Debby". Sen är det nog bara eget, igen. Det är en bländande musik Lars skriver och som trion framför. Ibland som ett kyligt vackert vattenfall, ibland som en raseribil. Full tilt boogie i ena ögonblicket, i det andra sprött, skirt, svalt nordiskt. Odödligt, evigt på något vis. Sköljer över Redaktör'n som njuter storligen - och egentligen inte bryr sej så mycket om låttitlar och sånt: han är 100% "under the spell of the music". Men ändå. Han plitar.

De slänger sej in i "Ardbeg", dedicerad till den rökiga whiskyn från den skotska ön Islay. (Han diggar inte bara vin alltså!). Nästa nummer är däremot dedicerad till J.S. Bach, en version av Bachs "Preludium i C-dur". Fast i Bess.

Så in i "No Purpose". Olli griper efter stråken. Och Lars kåserar kring Karl-Erik Welin och hans blodiga happening med motorsågen. Och om K-EWs demonstration av hur viktig EN enstaka ton kan vara. Allt mynnar ut i ett vackert nummer.

"Know What You Are - Not" är influerad av Claude Debussy, berättar Lars. Så en egen vals, "Gift of Grace", en del av en halvtimmes lång svit uppförd i Odense. Därefter sista numret, "Anyone Home", tillägnad det ena barnbarnet, en pojke.