En hel dosis KoM-abstinens behöver kureras när krögar´n haft fräckheten att stänga pläjset i hela TVÅ veckor!! Sagt och gjort, vi stegar in för att få oss lite sväng. Ock det får vi! Bandet blandar jumpblues o swingjazz med traditionellt bluesmaterial och vi diggar som bara den. En och annan låt får oss att tro att vi befinner oss i Havana på 40 talet. Mixen och svänget gör att man hoppas att bandet snart får visa musklerna på ställen där plats för dans finnes, jag hade i alla fall svårt att stå still!!

Gänget innehåller några riktigt potenta namn blandat med några för mig lite mer okända ansikten. De flesta har sin musikaliska skolning i jazzen och det gillar jag!

Bandets trummis Gunnar Petersson hörde jag med Ola Bjurman på Karlssons för några veckor sedan. Hoppas att vi får se mer av denne hårdsvängande vispfantom med en mycket gedigen jazzbakgrund. Hans partner in crime är ståbasdomptören Bellnäs, dessa två herrar ihop kokar ihop en riktigt het svänggryta. Jag blev imponerad!! Bellnäs såg grym ut bakom basen och verkade trivas å det grövsta. Stensson har vi sett en hel del av i bla Al Tehlers band och den mannen är värd sin vikt i guld, härligt sound! Hr Magnusson är en etablerad musiker också med jazzbakgrund. Vansinnigt fräckt trumpetspel av Stefan Rahkonen, trumpetekvilibrist hos Janne Ersson bla. Kör ”Ring Of Fire” nästa gång snääääälla!!

Andreas Andersson har en härlig varm ton i sitt instrument och skulle platsa i vilket sammanhang som helst. Pianist Murby har också en bakgrund hos J Ersson och det säger väl det mesta. Frontmannen Jack McGuinness är med sin rockbakgrund en något udda fågel i detta sammanhang men sköter sig med den äran, bra röst och bra gitarrspel.

Som du säkert har förstått är detta inget dussingäng utan ytterligare en ny fantastisk konstellation på den Göteborgska musikhimlen. Tänk att komplettera med några välsjungande doa-damer?? Skulle smaka fågel! När en del initiala osäkerheter är bortslipade kommer vi att bjudas på en högklassig liveakt som kan förgylla vilken bluesfest som helst. Är vi bortskämda eller?? Tror faktiskt inte att det finns så många bra band på en så liten yta i hela universum, men jag kan ha fel…

Gode bandbokare, se till att JACK McGUINNESS AND THE HOT BULLETS får många spelningar!! Amen!
Don´t miss them next time!!
Janne 'Kvarnis' Kvarnström
Foto © Stefan Altvall

Kö ut på gatan, vimmel i massor och så småningom lapp på luckan, fullsatt i kväll! En sån succékväll för alla blues- och soulvänner i stan när GBF bjuder på traditionsenlig trettondagsblues. Huvudattraktionen denna gång är inte Gerda utan Patricia, mer om det senare…

I källaren värmer Martin och hans Rhytmkungar upp publiken med svängblues av gott märke. Betydligt mer taggade än när jag såg dem senast!! Tror dock att trion har mer att ge, framförallt tror jag att medlemmarna i bandet behöver närma sig varandra litegrann på scenen, det känns som att det finns något av en distans mellan Martin och övriga. Grymma musikanter, inget snack om saken, men som sagt lite mer glöd skulle inte skada…Sångljudet är inte 100 procent. Kan det bero på att det var väldigt mycket folk?? På det hela taget dock en afton att vara nöjda med, lycka till i framtiden gossar blå!

Harry Banks har ett fantastiskt gäng som blandar roots och svängblues med karibiska rytmer. RL Burnside, Taj Mahal och lite reggae känns som en alltför enkel förklaring till deras sound. Högt stämd virvel och tungbas tar mer plats än vanligt och det kokas en gryta som smakar starkt av sväng och tabasco. Bengan kryddar med dragspel och publiken dansar som galna. Harry har inte den mäktigaste pipan jag hört, men han är fantastisk på att använda den på bästa sätt! Älskar också variationen i deras show, inte en tråkig stund! Underbart befriat från långrandiga gitarrsolon, gôtt! Skall kolla in detta gäng betydligt mer noggrant nästa gång, som jag hoppas blir snart!!

Finalen står PPP för och nu är eder utsände mer koncentrerad av att hålla stilen på dansgolvet än att kolla upp hur Grobban och de andra sköter sig… Nu jäklar är det ös och fullt drag på golvet. Det här bandet börjar bli lite av ett varumärke, det blir alltid party. Såg dem senast på NEF och då gjorde de formidabel succé. Undrar om det finns något band i Skandinavien i denna genre som svänger bättre än Patricia och hennes Profeter?? Iris gamla gäng var i samma liga, men de finns ju inte längre. Dessvärre!

Kort sagt en underbar kväll som Göteborgs Bluesförening skall ha en riktigt stor eloge för. Ser redan fram mot winterbluespartyt, också på Musikens Hus…Boka den helgen!!

Dont miss them next time!!

Äldre recensioner finns här